Magnus Betnér får en Björn Gustafsson-chock
Det här klippet hittade jag egentligen på Henrik Schyfferts blogg och han hade i sin tur lånat det från Magnus Betnérs dagbok på nätet.
Riktigt roligt tycker jag!
Det här klippet hittade jag egentligen på Henrik Schyfferts blogg och han hade i sin tur lånat det från Magnus Betnérs dagbok på nätet.
Riktigt roligt tycker jag!
Jag har just lärt mig vad EMV betyder: Egna Märkesvaror. Alltså ICAs egna varor eller COOPs egna märken. Sånt som är med och gör den ena affären den andra lik. Även utan de här EMV-varorna så känner man igen sig när man går i en ICA-, COOP- eller kanske Hemköpbutik. Man förväntar sig att varorna ska komma i en viss ordning. Att de ska grupperas på ett visst vis. Och man räknar med att finna en hel del av standardutbudet med de vanligaste märkena.
Just därför är det så roligt att kliva in på Bingebyhallen. Jodå, jag hittar det mesta av det jag brukar handla, men hela tiden är sortimentet varvat med varumärken jag inte sett förut eller i alla fall inte ser så värst ofta. Plus att de liksom grupperar sortimentet lite annorlunda – inte mycket, men lite annorlunda. Sen har de dessutom byggt upp en stor Bingebyhallen Bistro mitt i butiken. Man kan sitta och äta mat där, med frysdisken, grönsaksblandningarna och fiskblocken ett par meter ifrån.
Jag tror att det är nyttigt för hjärnan att då och då kliva in i Bingeyhallen, det gör en nämligen högst medveten om att det är så mycket vi tar för givet. Sedan vi var små har vi vuxit in i att en livsmedelsbutik ska se ut på ett visst vis och så kliver man in i Bingebyhallen och inser att ”jaha, det kan se ut så här också”. Man måste utsätta hjärnan för nya intryck då och då om man vill tänka nya tankar.
Jag hoppas att det går bra för de nuvarande ägarna av Bingebyhallen!
På väg in till stan träffade jag på den här örnen idag. Som tur var hade jag kameran i bilen, men det var inte helt lätt att hinna med att fånga örnen på bild och det genom vindrutan dessutom.
Det är en kungsörn. När jag var liten såg jag aldrig örn på Gotland. Min första örn såg jag kanske i början av 90-talet. Sedan dess har jag sett flera. Idag var första gången som jag hade en kamera inom räckhåll.
Underskatta inte c-vitamin! Visste du att c-vitamin är anti-inflammatoriskt? Det betyder att om du drabbats av muskelinflammation så kan du ta en dos c-vitamin och faktiskt få samma effekt som av läkemedel som till exempel naproxen. Nej, just, jag är ju inte läkare eller medicinskt utbildad eller nåt, så vem är jag att yttra mig… Jag kan bara säga att jag följde ett råd från en naturläkare och effekten var helt påtagligt bättre än med naproxen.
Om man har riktigt ont i en inflammerad muskel så kan man dubbla dagsdosen av c-vitamin, ja till och med trippla. En fiffig sak med c-vitamin är nämligen att kroppen bara behåller det den behöver och resten kissar man ut. Mindre fiffigt är många c-vitamintabletter eller c-vitaminbrus inte är så uppskattade i magen, särskilt inte i höga doser. Jag rekommenderar därför Super-C Complex som skonar magen och tas upp långsamt av kroppen.
Jag har gått och funderat på det här med om man måste ha RAW-format i sin kamera eller om det är okej med jpg. I första läget låter allt så självklart som att ”riktiga fotografer” använder RAW. Om man fotar med jpg processas bilden direkt i kameran för att få en bra bild, om man fotar med RAW processar man bilden när man tagit in den i sin dator. Jpg bilder är mer ”färdiga” när man tar dem ur kameran, men det innebär också att kameran kanske processat något på ett sätt som inte blev bra. Med RAW bör man därmed få större kontroll över kvaliteten genom att själv styra processen – men, det tar alltså tid och kräver mer utrymme på minneskortet.
Nu har jag börjat forska i det här. Hur stor skillnad blir det egentligen? Och jag upptäcker att det är som att titta in i det gamla kriget om mac och pc, fast nu gäller det RAW och jpg… Om man söker på internet finns det flera tester och debatter i ämnet. Argumenten mot jpg-anhängarna är oftast i stil med ”Fast om man inte behärskar PhotoShop så är det förstås bättre med jpg” och då kommer motargumentet ”Skulle inte JAG behärska PhotoShop? Jag har varit proffsfotograf i 15 år!”
Jag har tittat på bilder där man jämför RAW och jpg och den lilla skillnad man ser är inte tillräcklig för att jag ska ropa hurra för RAW. Vid något tillfälle trodde jag att RAW-bilden var jpg-bilden…
Jag funderar på om argumenten kanske i grunden baserar sig på hur tekniken såg ut för 5-10 år sedan? Kanske har kamerornas egna bildprocess-lösningar blivit mycket bättre nu? För min del kan inte de små skillnaderna vara argument nog för att använda RAW. Herregud, jag GILLAR ju det min kamera gör med bilderna!