2002-2003 jobbade vi i Kappelshamn med att formulera ett projekt som heter Framtidssurfarna som handlade om att förbereda oss för att kunna dra nytta av förändringens vågor. Det kändes som att det var bråttom, det var så mycket som hände på norra Gotland. Fast så stannade det mesta av utvecklingen eller tappade farten och vi blev inte beviljade några projektmedel och alla fick annat att göra – så allt rann ut i sanden.
Nu har det börjat ticka på igen med Fabriken Furillen, golfbanebyggande, fem stora projekt på gång i Slite och här i våra trakter har Gotland Ring börjat få upp farten igen. Samtidigt som Nordkalk står i valet och kvalet inför framtiden: kommer de att få tillstånd att bryta kalksten på ett nytt stort område? Om inte kommer deras verksamhet att läggas ner ganska omgående, jag tror de säger att nuvarande brott ger verksamhet fram till 2010. (Jag ska på möte med Nordkalk idag, så då kommer jag att veta mer) Många är oroade för de arbetstillfällen som i så fall går förlorade, men samtidigt finns det också de som börjar se potentialen i Gotland Ring och inser att den verksamheten kan generera ännu fler jobb än vad Nordkalk ger idag – man kan t.ex. jämföra med utvecklingen i Arjeplog kopplat till deras verksamhet med testkörning av bilar på deras frusna sjöar.
Sammantaget undrar jag om tiden börjar komma ifatt våra tankar om Kappelshamn nu. Ett tecken är att Fortifikationsverket fått in ett 30-tal bud på ett stycke mark som ligger norr om Kappelshamn, en bit ut i Kappelshamnsviken. Marken har förvisso ett guldläge i nästan orörd natur med bästa strandläge, plus att där finns en lång pir i granit. Problemet är att ingen vet vad man kan få använda marken till. Här har innan varit en oljelagringsplats. Ändå har alltså 30 spekulanter visat seriöst intresse. Kan det vara så att folk börjar få upp ögonen för Kappelshamn nu?