Roine har fått rena renoveringsdillen. Här har vi gått och tjurat i flera år för att vi inte kunde tänka ur hur vi rent logistiskt skulle fixa att flytta runt möbler under renoveringen. Det vi aldrig tänkte på var att vi faktiskt inte måste slipa parkettgolvet som går i vinkelrummet med vardagsrum i ena delen och mitt kontor i den andra. Vi struntar i golvet!

Nästa orubbliga faktum var att vi ju måste ha någonstans att ha lite verkstad och enda utrymmet har varit verandan. Men, så lyckades Roine rensa ur och få plats med resten i vår lilla källare – så plötsligt gick det att renovera verandan!

Så, hittills har vi fått en snygg veranda med grå väggar och brunt laminatgolv och ett kontor med gula väggar – jag fortsätter på min invanda djungelstil men har i alla fall en ny tigermatta (för att dölja det oslipade golvet) och en ny grön gardin. Verandan har redan tjänstgjort som gästrum – men vi tror att vi kan använda utrymmet på fler sätt.

Nu håller Roine på med trapphuset. Det ska bli vita väggar, ljusgrå trappa och mörkgrå räcken. OCH kan ni tänka er, vi ska ha blommigt golv både uppe och nere… Lycka!

Får se om Roine blir utmattad efter trapphuset eller om orken räcker till vardagsrummet också? Spännande värre. Han trivs och svettas.

Jag förstår att jag aldrig skulle fungera som journalist på en av våra lokal tidningar. Jag tänker inte som en sådan. Igår blev det officiellt att trion Niklas, Mats och Tobbe i NMT Management har interna problem, vilket förstås påverkar deras uppdrag att ansvara för driften av Wisby Strand – vår nya kongresshall. Idag skriver man på helagotland.se om detta. Det är något i tonen som får mig att reagera negativt.

Man mystifierar, målar upp orosmoln och får gärna med en liten släng av att kommunen ändå har fullt förtroende för NMT – ungefär som att kommunen är lite naiv.

Själv känner jag mig litet sorgsen över den här historien. Tre duktiga killar som slår sig ihop för att kunna genomföra något bra och så drar deras viljor åt olika håll. Det är inte lätt att samarbeta eller starta bolag med andra. Man måste verkligen lita på varandra och ha samma målbild. Om NMTs samarbete spricker finns det tre förlorare och det är de själva. De måste alla tre ge upp sin vision av den här treenigheten.

I tidningen är man dock mer fokuserad på byggnaden, det materiella, hur ska det gå – blir ”skeppet” herrelöst nu? Den delen kommer förstås att få en lösning. Men hur reparerar man ett kvaddat samarbete, infekterade relationer och misstroende?