Idag klockan 14 startade Vidmantas Urbonas sin simning från Kalmar till Palanga i Litauen. Klockan 5 den 23 juli ska han starta simturen till Djupvik här på Gotland och sen simmar han runt och lämnar Ljugarn klockan 8 den 24 juli. Tänk att få för sig att göra en sådan grej!
Läs mer i Ölandsbladet, Barometern, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet eller på Kalmars Sportradio.
Idag har vi åkt till östra Gotland. Katthammarsvik, Herrvik, Sysne och Sandviken. Under färden har jag lyckats ”fånga” tre plåttulpaner för sammanlagt 5 kronor på en loppis, en ny affärskontakt, en burk ”Lammskitar” (alltså salmiakgodis), tre burkar med indiska salvor mot diverse åkommor á 10 kr styck, fyra rökta flundror och 1 hg rökta räkor. Jag vill alltså påstå att min jaktlycka varit god.
Den här veckan har stureplansfolket flyttat till Visby. Alla bratsen partar loss och köper champagne på krogen för 25 000 kr flaskan för att visa att de har råd. Nu för tiden har det som varit spontant blivit till en organiserad folkvandring där tjejerna går runt i tröjor med ”Stureplan on Tour”. Självklart finns också andra i vimlet, som göteborgare som ser sin chans att häckla killar med bakåtslick.
Gotlandska.se har lagt ut några tips på hur man smälter in.
Min trendspaning är att vi snart har sett kulmen för Stockholmsveckan som företeelse. När en företeelse blir en så stor grej tappar den i exklusivitet. De som är riktigt inne måste då hitta på något annat för att hålla ställningarna och så kan de fortsätta att känna sig häftigare än sina efterföljare. Fast, jag kan ha fel. Stockholmsveckan kanske mer är som en tradition? Typ avslutningsbal på gymnasiet eller Almedalsveckan – en sådan där tradition som byggs på med fler och fler måsten och fler och fler människor som vet hur det ”ska” gå till, samtidigt som några blir för gamla så fylls det på med yngre och så fortsätter traditionen.
Personligen har jag alltid haft svårt för sådana här ”massrörelser”. Jag trivs inte allt för länge i stora grupper.
Om man startar en riktigt bra och rolig grej, så vill media gärna komma på besök. I måndags visades ett inslag om Gangvide farm på Östnytt. (Inslaget börjar 5.35 i sändningen) Det är så kul att det rör på sig för Per och Kickan!
Missa inte att åka införbi deras gård om du är på Gotland.
Roines mamma kom hit i måndags. Hon bor i det nya fina gästrummet som vi fått på verandan. Idag har vi varit ute och åkt på norra Gotland tillsammans med min kompis Thomas från Uppsala och tre av hans fyra barn. Vi började med fika på Stenugnsbageriet och fortsatte sen till Furillen. Där har de öppnat ett café där man kan få det mesta som Take-away. Cafét ligger i ena änden av en tunnel. Den här bilden tog jag inifrån tunnel, ut mot öppningen. Som ni ser står jag på sandgolv!
Lunchen åt vi på sluttningen vid Lergrav. Det blåste kraftigt idag och här var det lite lugnare. I vissa ögonblick var det helt lugnt och då nästan brände solen. Den här bilden på Lergravsporten råkade jag se ”mitt i maten”.
Vi fortsatte vår färd och hamnade till sist vid kalkbrotten på Smöjen, där vi badade. Här står Roine med Thomas yngste son Zach och tittar på en hund som kom gående. Alice som är i vattnet tittade också…
Faktum är att hon också ropade och hunden kastade sig ut i vattnet och simmade raka spåret till henne! Vi blev alldeles häpna och jag hann inte ta bilden förrän han bytt kurs och siktat in sig på två fiskmåsar som simmade en bit bort. Då blev vi istället oroliga, för hunden bara simmade och simmade, rakt ut i brottet. Det är inte så kul om hunden plötsligt blir trött på okänt antal meters djup eller om hunden försöker klättra upp någonstans där det är höga klippväggar… Men till sist kom ägarna och de verkade inte särskilt oroade. De simmade på i brottet och hunden simmade med dem.