Nu hände det igen. En rektor uttalar sig i Rapport angående ungdomar och IT: ”Vi får inse att lärarna inte alltid är bäst i klassen”.
Jag blir alldeles mörkrädd!
Herregud, jag fyller femtio nästa år. En del pratar om folk som har fyllt femtio som om de inte kan något om datorer. Varför då? Alltså, det är ju inte som att datorer är något som kom nyss. Jag har varit flitig mac-användare i 22 år. Varför skulle jag plötsligt inte kunna något om datorer bara för att jag passerar 50? Varför skulle jag sluta tycka att det är roligt med datorer? Nä, det går ju inte. Det vore ju helt absurt.
Men från andra hållet då? Varför är det så många som envist säger, om och om igen, tjatiga som papegojor: ”Nej jag är ju för gammal för att begripa det där med datorer, det är lättare för ungdomar, de har ju vuxit upp med datorer!” och så tror de att barn kan använda datorer på ett produktivt sätt direkt när de kommer till jorden eller? Barn och ungdomar lär sig förvisso snabbt och en del ungdomar kan en hel del om datorer – men hur är kvaliteten på kunskapen? Vad kan de använda den till? Det är inte alldeles självklart att deras kunskap är så himla värdefull bara för att de kan lattja lite med en dator. Det krävs mer.
Därmed vill jag inte på något sätt förringa allt som barn och ungdomar lär sig tack vare datorer och internet. Men det finns alltid de som är mer intresserade än andra och alla har olika intressen som avgör vad de använder datorerna till. Datorn är ett verktyg. Om den hjälper en att bli bättre på något man är intresserad av har man en stark drivkraft att använda datorn.
Så, hur kan så många skylla ifrån sig med att de är ”för gamla för att begripa”? Det är ju bara en urfjantig ursäkt för att inte ta till sig ett fantastiskt verktyg som kan berika livet. Hur kan så många tro att kanske 20 års datoranvändande väger lättare än ett barns kanske 5–10 års datoranvändande? Min dotter Alice har använt dator ungefär två år färre än mig. Hon är en kompetent datoranvändare, men inte ens hon ”kan allt”. Och varför skulle man kunna ”allt”? Bättre att kunna det man behöver kunna och resten kan man alltid lära sig när det behövs.
Särskilt obehagligt är det om rektorer och lärare går runt med inre bilder som säger att de inte ”kan vara bäst i klassen när det gäller datorer”. Om de bara ger upp försöken att lära sig. Om det på allvar är så att lärare är så ointresserade av den tekniska miljö som genomsyrar hela vårt samhälle. Om lärare är så ointresserade av ungdomars sociala miljö att de inte självmant och med nyfiket hjärta vågar sig in i den. Om det är något som gäller generellt på skolor i Sverige – ja då finns det tunga skäl att oroa sig.
Målet måste förstås vara att lärarna ska vara på hugget och alerten, var nyfikna och minsann visst vara bäst i klassen även när det gäller datorer. HUR SVÅRT KAN DET VARA???
Jodå, redan innan det här blogginlägget var klart fick jag en positiv reaktion från en pensionerad lärare på Facebook, så jag vet att inte ALLA lärare och rektorer är så här. Tack och lov! Men det minskar inte min oerhörda förvåning över att den här rektorn uttalade sig så märkligt. Snälla låt den här typen av uttalanden vara snabbt utdöende!
