Blåsippor. Just nu är det riktiga blåsippstider.
Jag undrade vad det var för konstig vit knopp på den här busken
Torkat kungsljus.
Jag har alltid upplevt att mina erfarenheter av att vara kvinna inte riktigt stämmer med det som beskrivs i könsrollsdebatten. Med en pappa född 1916 och en mamma född 1918 så borde jag ha varit mer traditionellt uppfostrad än mina jämnåriga, men icke. Båda mina föräldrar har varit mer inriktade på vad som är praktiskt och leder framåt, än på vilket kön det är på personen som löser en uppgift.
Jag har aldrig uppfattat mig som överdrivet ”kvinnlig” och jag har aldrig haft en längre relation med en man som har stämt med de beskrivna mansrollerna. Jag är inte naiv, men jag har vid extremt få tillfällen råkat ut för att jag fått negativ särbehandling eller bemötande, pga att jag är kvinna. Ibland talar man om ”manliga härskartekniker” och jag tror att jag råkat ut för det två gånger. Första gången iscensatt av en kvinna – hon hade uppenbarligen inte läst att tekniken hon använde skulle vara manlig… Andra gången iscensatt av två äldre män – de använde tekniken mer dolt och för mig var det uppenbart att beteendet bottnade i gammal vana. I övrigt är jag van att bemötas med respekt.
Vad gäller sånt som matematik och rumsuppfattning som man ganska ofta påstått att män skulle vara bättre på, har jag snarare känt att jag har haft bättre förmåga på de områdena än vad de flesta män jag mött har. Poängen är att det ur mitt perspektiv sällan funnits någon vits med att bedöma folks egenskaper och förmåga utifrån deras könstillhörighet. Därför känns det helt rätt att forskningen äntligen kommit i kapp min uppfattning om hur det ligger till med könsskillnader. I Dagens Nyheter skriver man om Janet Shibley Hydes forskning: hon har kommit fram till att det är ytterst små skillnader på kvinnor och män – däremot skiljer det sig mer mellan individerna inom varje kön.
Dagens händelse på Gotland är att vår nya kongresshall Wisby Strand invigts. Det var mycket gruff och gnöl bland gotlänningarna i starten, men nu verkar folk vara gladare. På helagotland.se kan ni läsa mer om invigningen.
Jag tycker det är urskönt att det äntligen finns en vettig scen för evenmang och kongresser!
När jag var liten bodde min mormor Alice på Gotland. Hon var 75 år när hon gifte sig med Axel Hultström i Alva. De var ett färgstarkt par. Idag finns en artikel i Gotlands Tidningar där man blickar tillbaka till gamla tider och då skriver man om Axels hönseri.
Jag har själv gamla tidningsklipp där man berättar att Axel och Alice blivit turistföretagare på gamla dar. Det hade varit otroligt kul att få prata med de här två idag – fast jag tror inte att tekniken från ”Tillbaka till framtiden-filmerna” fungerar på riktigt…
Efter alla jobbiga skriverier där man hakar upp sig på detaljer eller väljer en i förväg negativ infallsvinkel, kan vi nu äntligen läsa en artikel som berättar om helheten i Pigges visioner och planer. Under de år jag jobbat med Pigge har jag gått med en ständig frustration över att folk spekulerar så illvilligt om vem Pigge är, vad han gör och vilka motiv han har. Det känns mycket bra att Gotlands Allehanda skrivit en artikel som ger heder åt Pigge.
Dessutom verkar Rikstrafiken fundera över lösningar som bl.a. innefattar idén om Färjeflyg, som jag skrev om innan. Det är antagligen ett framtidsalternativ som kanske behöver längre tid för att kunna genomföras, men det vore ju ruggigt kul om det skulle gå till nästa avtalsperiod.
Nä, nu börjar man nästan undra om det är något lureri, för inte kan det väl vara så att vindarna håller på att vända?