Manligt och kvinnligt i affärerna

/3 Kommentarer/i /av

Samhället har verkligen blivit mer jämställt, kvinna och man, om jag jämför med hur det var när jag var liten, så mycket rör på sig. Men så är det några områden där det fortfarande skiljer sig. Till exempel när man går i affärer.

Diskussionen om leksaker och barnkläder är ständigt återkommande, fast hur ser det ut för oss vuxna? Kolla in avdelningarna för hygien, kläder och tidningar. Inte så mycket unisex där inte.

Okej, vad gäller kläder så är det förstås rimligt att det finns skor i passande storlekar, likaså kräver både byxor och överdelar lite olika form beroende på hur kropparna ser ut. Det funkar inte ens med att ta en vanlig t-shirt från herravdelningen för mig, den sitter liksom fel helt enkelt. Men den här grejen med att damkläder ofta har mer färg än herrkläder. Eller att herrarnas t-shirts ofta har roliga eller tuffa motiv, medan damer förmodas vilja klä sig i sirliga, pastellfärgade, romantiska motiv?

Jag är inte för att vi ska klä oss på pricken lika, men jag tycker verkligen att att stilarna är lite begränsade på båda kanterna. Jag skulle vilja se mer unisex på klädavdelningarna vad gäller färger och mönster. Sen kommer vi aldrig att komma ifrån att kläder också är en del av ”parningsritualen”, vi klär oss för att må bra för vår egen skull, men ibland också för att vara sexuellt attraktiva och då kommer vi in på en massa grejor som sitter i generna, alltså hur vi reagerar på när olika kroppsdelar som axlar, underarmar, vrister och så vidare framhävs med hjälp av kläder. Jag är inte ute efter att vi ska neutralisera bort hela den grejen, för det vore tråkigt, lite skön laddning vill vi ha kvar, eller hur? Men, trots det tror jag inte att vi varje dag klär oss för att känna oss som en sexbomb, eller?

Hygienprodukter… Förpackningarna är vita, lena och ljuva på kvinnosidan, tuffa och tekniska på herrsidan. Kolla exempelvis in vad rakhyvlar heter och hur de beskrivs. Fast egentligen handlar det ju bara om ett verktyg som ska raka bort hår på ett smidigt sätt utan att skada huden.

Damernas rakhyvlar

  • Venus Classic Razor är den första 3-bladiga rakhyveln utformad för kvinnor. Venus originalrakhyvel har skyddskuddar som omger de tre bladen samt ger en slät och nära rakning i bara ett drag.
  • Det finns ingen duschritual med mindre välbefinnande än rakning, men vi vågar påstå att Gillette Venus Embrace Razor är inställd på att förändra det. Embrace har fem blad för att krama dina kurvor och ta vara på alla hår.

Herrarnas rakhyvlar

  • Gillette Fusion Power Cool White rakhyvel ger dig den senaste raktekniken! Modellen är utrustad med fem blad för att rakningen ska bli mer hudnära än någonsin!
  • Gillette Fusion Phenom kombinerar den avancerade teknologin i Gillette Fusions raksystem med en ny design av det mjukt kromade handtaget i metallic-blått och silver.

Sen kommer man då till tidningshyllan… Damernas tidningar: kläder, skönhet, hälsa, hemmet. Herrarnas tidningar: nakna damer, bilar, teknik, historia, natur. Men herregud? Är detta 2014? Inte konstigt att jag alltid känner mig lite udda. Jag läser hellre om datorer, historia och natur än om de där dam-grejorna, med undantag av hälsa. Varför fortsätter tidningsmakarna att göra tidningarna som om de riktar sig till ett av könen, fast själva ämnet är könsneutralt? Nog är det konstigt? Det känns som att tidningshyllan ligger tio år efter.

Så, vi kan bråka på om leksaksavdelningarna och barnkläderna, men kanske borde vi ifrågasätta också de kläder, hygienartiklar och tidningar som erbjuds oss vuxna. Är det ingen mer än jag som känner att de här prylarna skulle behöva bli lite mer unisex?

Åsa trendspanar sommaren 2014

/i /av

Då och då har jag skrivit ner ett par trendspaningar här på bloggen och nu är det dags igen!

Socker är ute! Och vi är bara i början av vad det innebär. När jag var liten var godis något jag handlade för 1 krona. Noggrant plockade jag ihop ett exakt antal 5-öres, 10-öres, 20-öres och 25-öres och lade i en påse som visades upp för expediten på Brilings Livs i Romakloster. Om man bara köper tio stycken tio-öresgodisar lägger man märke till var och en av dem när man äter dem. Idag skopar vi i oss mängder med smågodis från lösgodisväggarna. Eller, om vi gör det idag, så vet vi att det är jättefel. Faktum är att godis tillsammans med läsk nästan betraktas som gift och den här grejen att ge barn godis och läsk för att de bli glada, känna att det är fest, har fått solkade kanter. Socker har blivit som tobak var för tio år sedan: vi tittar snett på de som brukar det i stor mängd. Vilken förälder vill ge gift till sitt barn?

Big Size Bags är ute! Den här grejen att köpa allt billigt i superstor förpackning har i spåren av sockret och fetma tappat sin forna glans. Du kanske fortfarande vill ha chips, men det känns lite bättre att köpa en liten påse, eller hur?

Elektroniska manicker och hälsa kommer stort. Jag har själv noterat att vi under de senaste 2-3 åren köpt allt fler manicker för att må bättre. Blodtrycksmätare och våg kopplat till iPhone och iPad via Withings. Roine använder Runkeeper – förstås också kopplat till hans iPhone. Det finns en hel del hälsoappar att köpa, men då av typen akupressurkartor eller information. Det som alla Apple-entusiaster går och väntar på är nästa steg i utvecklingen av Apple’s manicker då satsningen på iHealth blommar ut och förankras i hälso- och sjukvård. Då kommer det att bli möjligt att mäta all möjliga saker för vem som helst. I huset har vi också en Valkee (ljuslurar för ljusterapi via öronen) och en Cefaly (förebyggande mot migrän och huvudvärk).

Årstidsutbud i frukt- och grönsaksdiskarna. I år har vi sett att konsumtion av ekologiska livsmedel har fått ett genombrott. Allt fler handlar ekologiskt och i spåren av detta följer att köpa närproducerade livsmedel och det senaste kan vara att vi blir medvetna om vad den här året-runt-tillgången av livsmedel innebär. I Tina-Marie Qwibergs dokumentär Bieffekten står det klart att vi inte kan stressa produktionen av frukt- och grönt hur mycket som helst. Det får konsekvenser. Att bin och humlor inte står pall är helt klart idag. I hennes dokumentär såg jag dels mandelodlingarna i Kalifornien – så otroligt stora och med en konstlad miljö med enbart en typ av växtlighet – samt plasttälten i Spanien som skapar ett riktigt fult industriellt landskap, bara för att de ska kunna exportera alla slags grönsaker vart som helst i världen, vilken tid på året som helst, och det ger en riktigt dålig bismak (!) Nä, ju fler som fattar det här, desto fler kommer att förändra sina krav på frukt-och grönsaksdiskarna.

Vi kräver större säkerhet av våra digitala manicker i takt med att vi anförtror dem allt mer kompetenta uppgifter. Kommer du ihåg när mobilen var en grej du ringde och skickade sms med? Idag är våra iPhones centrum i våra liv. Under en vanlig dag kollar jag vädret, bankkontot, aktier och nyheter där. Jag kan handla biljetter och hålla koll på dem i min iPhone. Jag kan boka och betala resor och hotell. Jag beställer medicin. Jag flyttar om pengar i mitt Premiepensionssparande. Jag Swischar pengar till folk. Jag tar betalt via iZettle. Jag kommunicerar via e-post, Facebook och iMessages. Jag håller koll på mina relationer via sociala medier. Min vikt noteras automatiskt varje gång jag väger mig. Som jag skrev ovan kommer det att ske en stor utveckling på hälsoområdet. Snart kan vi också koppla bevaknings- och kontrollsystem för våra hem till våra iPhones. De blir därmed vår nyckel, vår plånbok, vår kommunikationsväg och informationskanal. Då krävs det att vi litar på systemet och manickerna som levererar detta. För min del har jag svårt att se att någon annan aktör än Apple lever upp till detta i dagsläget.

Banker kompletteras med nya typer av finansiella tjänster. Den digitala valutan Bitcoin är ett försök att skapa en valuta som lever och utvecklas i den digitala världen. Den dras med spår av kriminalitet som sänker förtroendet, men om det inte blir Bitcoin, så kommer det säkert att skapas någon annan slags virtuell valuta därför att det helt enkelt blir för krångligt att hantera den digitala handeln annars. I Sverige finns Nordnet bank vars idé är att underlätta för dem som gillar att spara i aktier och fonder, men du kan inte låna pengar där. De har inget bankkontor. Deras arena är internet. Ytterligare ett annat företag, TransferWise, har helt riktat in sig på att underlätta transaktioner mellan länder och förstås, göra det billigare. De traditionella bankerna har hakat på sådant som digitala betalningstjänster och det är inte en dag för sent om de vill ha kvar sina kunder.

Digitala fredsrörelser vinner mark. Ronny Edry startade 2012 Facebookgruppen Israel Loves Iran och idag finns det 50-70 syskongrupper med olika länder som älskar varandra – trots att de officiellt är i krig med varandra. Ronnys initiativ har fått de riktiga människorna i fiendeländer att närma sig varandra och kommunicera. Detta är stort och kommer säkerligen att bli större. Fred som skapas mellan människa och människa och inte över våra huvuden, land och land.

Semesta?

/2 Kommentarer/i /av
Bästa strandunderhållningen: barn som leker och har kul på stranden!

I dessa stressobservanta tider ses semestern som extra dyrbar och jag vet inte hur många gånger jag får frågan om när vi ska ha semester och jag blir alltid lika villrådig. Det är sällan jag vet när och hur vi ska ha den där semestern. Det brukar gå till så att vi jobbar, sen blir det midsommar, vi jobbar lite till och så blir det Almedalsvecka och så blir det varmt och så blir det liksom för varmt för att jobba och plötsligt övergår vårt kombinerade bostadshus och kontor till att bli en sommarstuga samtidigt som vi börjar planera in hur och när och vart vi ska åka för att sola och bada på dagarna. Efter ett tag brukar lusten att åka runt på Gotland komma och bäst som det är åker vi runt på badturnéer eller konstrundor eller bara för att testa några av alla dessa fantastiska restauranger som finns runt om på Gotland. Vi tar det som det kommer.

Roine pular runt och årets projekt är att snickra ett plank till vår utökade uteplats. Jag ska sätta några kryddörter i krukor – men det är verkligen inget ambitiöst projekt.

Är vädret dåligt, tja då kan vi lika gärna jobba och det finns oftast något att ta tag i. Så då gör vi det och då kan det kännas skönt, att ta en liten paus från det varma, slippa sand i skorna, håret, ansiktet, ögonen, öronen och faktiskt ha ett hyfsat svalt sovrum att sova i på natten. Då blir det bra det med.

Min nya läkare tog nästan i på skarpen för att få reda på hur jag skulle ha det med semester i sommar och jag visste inte då, för det verkar som att jag glömmer lite från år till år hur det brukar bli, helt naturligt på sommaren. Eller, tja, vissa somrar har jag förvisso haft en del fotouppdrag av den typen som endast kan utföras på sommaren, så då har jag ju jobbat. Jag har åkt till olika platser, gått runt i strålande väder, pratat med folk, tagit bilder och faktiskt haft det ganska skönt – men ändå, jobbat…

Vår längsta semester som vi haft sedan vi flyttade till Gotland är en sommar då vi slog till med åtta veckor och då hann vi med att resa till Finland också. Andra somrar har det kanske bara blivit ett par veckor och sen några dagar här och där.

Idag tänkte jag på hur de flesta har det med semester. Man planerar in långt i förväg att den ska vara under vecka si och så, man bokar biljetter, boende och om det är superfint väder veckan innan håller man tummarna för att det ska fortsätta att vara varmt och soligt när semestern börjar och i hettan försöker man jobba, fast det egentligen är så att man nog borde få ligga på en strand. Sen börjar semestern och man packar väskor, placerar ungarna i bilen och kör iväg vart man nu ska. Åh vad vi ska bada och ha kul! Allas förväntningar är höga inför dessa fantastiska semesterveckor – då vill det till att just detta veckor levererar det perfekta vädret och de perfekta aktiviteterna som gör att hela familjen är glad. Några regndagar tål man, men max en vecka. Sen beror det sig lite på hur mycket som planerats in med besök hos föräldrar, släktingar och kompisar. Kanske har man bestämt sig för att träna på semestern? Kanske kliver man upp tidigt varje dag för att spela golf? Kanske ger man sig ut och seglar, cyklar eller åker på konstkurs?

Men inte vet jag om jag med säkerhet kan säga att det är så mycket mer avstressande att verkligen ha semester på det där inbokade och planerade viset. Ju mer jag tänker på det, desto coolare och skönare tycker jag att vi har det med våra flexibla sommarveckor då vi ägnar oss åt det som känns bäst dag för dag. Vi bor på semesterön Gotland, vi behöver inte jäkta runt här utan kan ta några utflykter i augusti eller till och med i september. När sommaren närmar sig slutet, behöver vi inte åka från Gotland för att komma hem, för vi är hemma på Gotland.

Så lyxigt har vi det! Här bor vi, 150 meter från havet, med fullt av stränder och härlig natur överallt. Kanske har vi semester nu eller sen, ja förresten kanske vi tar en utflykt så sent som i oktober och då blir det som en minisemester varje gång. Jag tror att vi i jämförelse med många andra har det löjligt skönt och avspänt faktiskt. En avdramatiserad relation till detta med att ha semester.

P.S. Semesta? Nej det är inte felstavat. Det är gotländska och på något sätt tycker jag att ordet ”semesta” känns som lite mera ”siesta” än det vanliga ”semester”.

Sluta snacka feminism – vi är människor!

/i /av

Jag läser att antirasismen och feminismen fått stort genomslag i årets Almedalsvecka och det håller jag med om. Det är bra att frågan om jämställdhet och alla människors lika värde lyfts upp och det vore toppen om det gick att göra upp med allt historiskt skrot som ligger och skramlar så att vi kunde vakna upp en morgon och finna att vi lever i ett samhälle där alla är jämställda och lika värda.

Anti-rasism är en ordkombination som innehåller en negation, den berättar vad vi är emot, men inte vad vi är för. Det är en brist i det uttrycket, fast samtidigt kan jag inte hitta ett uttryck som skulle fungera bättre.

Feminism är däremot ett ord som jag aldrig kan förlika mig med. Jag har bloggat om detta för flera år sedan i inlägget Mitt problem med feminismen och jag har inte ändrat mig ett dugg. Det är helt obegripligt att kalla något som sägs handla om jämställdhet mellan könen för ett ord som lyfter upp det ena av könen. Därmed ställs det feminina mot det maskulina, kvinna mot man och en polarisering har skapats. Många hävdar att detta behövs för att fokusera på att det är just kvinnor som är underordnade, men jag fattar inte den argumentationen. Det skär sig mot hela mitt varande.

I min världsbild är kvinnor och män jämlika och allt som avviker från det är onormalt. Jag ser det jämställda som riktnorm. Jag är så begränsad i min föreställningsförmåga att jag inte på allvar kan förstå hur någon kan ha en annan riktnorm.

Heidi Avellan har skrivit artikeln Mansmobbing, nej tack. I den tar hon upp hur Åsa Romson (Miljöpartiet) skyllde allt dåligt på ”medelålders, heterosexuella vita män” i sitt tal i Almedalen. Strax efteråt kommenterade retorikexperten Elaine Bergqvist och sa något i stil om att Åsa Romson därmed uteslöt alla kvinnor som har en man, bror, pappa eller morfar som de tycker om.

It takes two to tango. Mycket av ojämlikhet mellan könen orsakas av medelålders, heterosexuella vita män – det är jag helt med på. Men ALLA medelålders, heterosexuella vita män är inte ojämlika. Flera av dem är tvärtom mycket bra förebilder för oss som vill ha ett jämlikt samhälle. Och det finns  kvinnor av varierande ålder, sexualitet och färg som agerar könsrollskonserverande. Varje gång som någon med framgång sätter upp ojämlika villkor för en part, finns också en part som dansar med i den dansen. Många dansar med utan att reflektera över detta, är ett med den roll som de tilldelats och sätter därmed upp mentala hinder som rent faktiskt inte borde utgöra något hinder.

OBS! Jag är fullt medveten om att förtryck påverkar självkänsla, att maktlöshet dränerar på energi och motivation att kämpa och så vidare – men det finns kvinnor som är till synes starka och har makt över sitt liv, men som ändå av slentrian kan bidra till att bevara könsroller. Troligen för att de är ovana med att tänka ”outside the box”. De är lika mycket fångar i en könsrollskonserverande box som vissa män.

Så, hur kan vi beteckna ”en samling rörelser och ideologier vars målsättning bland annat är kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och kvinnans likställighet med mannen” som feminism? Om det nu handlar om att det är just kvinnor som engagerar sig kanske det vore bättre att kalla sig ”kvinnor för jämställdhet” så att man ger en öppning för engagerade män att kalla sig ”män för jämställdhet”? Eller så kallar man sig för ekvivalist och jobbar för ekvivalism. Jag noterar att Maria Wetterstrand tidigare pratade om att det fanns en sådan grupp inom Miljöpartiet, men idag har man tydligt fallit in i den populistiska strömmen och gått in under begreppet feminism. Så som ungefär alla andra gör idag. Det är inne att vara feminist.

Jag är väldigt mycket för jämlikhet och alla människors lika värde. Just därför kan jag inte förmå mig att beteckna mig själv som feminist. Det förvånar mig att ordet så självklart anammas på alla fronter…

Där rasismen sår sina frön…

/2 Kommentarer/i /av

Nazistiska vindar drar över Europa, fler erkänner och är stolta över att de är rasister. De berusas av att kunna ansluta sig till en grupp där man öppet och med kollektiv styrka kan kommunicera sitt missnöje. De hittar sin plats, sin tillhörighet och likt nyfrälsta stärks de av omgivningens motstånd, avståndstagande och till och med avsky. Gruppen stärks ju starkare omgivningens motstånd är. Känslan av orättvisa, utsatthet och att vara missförstådda – samtidigt som de likt missionärer verkar tro att deras väg är den enda rätta, den väg som kommer att frälsa det egna landet från undergång.

Det är lätt att se hur logiken haltar. När vi pratar om svenska rasistiska rörelser är den eviga frågan: Men vilket Sverige är det som är det svenska? Vilka kulturyttringar är de svenska? Vilka är de svenska människorna? Var går gränsen för när en person inte längre är svensk? På dessa frågor får man diffusa svar, som att det är självklart, som att alla fattar, som att frågorna i sig vore dumma… men frågorna är inte dumma och de utgör själva basen i all slags rasistisk ideologi. Kan vi inte hitta en exakt gräns för att definiera vad som är svenskt, hur ska vi då kunna bevara det svenska på det sätt som rasisterna förespråkar?

När vi betraktar mänsklighetens utveckling, hur vi alla härstammar från Afrika, hur människor genom att vara bra på Det Goda Tramset byggt förtroende och skapat lojaliteter som gett oss överlevnadskraft, hur den nyfikna människan letat sig vidare, sökt sig ut i världen, korsat gräns efter gräns, bedrivit handel, hittat kärleken och fått nya idéer och kunskap som man kunnat utveckla vidare. Detta ständiga utbyte som gagnar alla. När man tänker på allt detta blir det svårt att förstå hur en slags monokultur ska kunna överleva. Det finns till och med forskare som bevisat att när naturkatastrofer orsakat att grupper av människor isolerats från omvärlden, så har deras utveckling inte bara stannat, utan till och med backat… Är det en sådan värld rasisterna vill ha? En värld där människorna tappar kunskap, inte bedriver handel och inte utbyter idéer?

Det där är mycket svårt att förstå. Hur kommer det sig att rasisterna inte genomskådar det ologiska i sina läror? Kan det vara så att de väljer att låta bli, därför att grupptillhörigheten fyller ett så stort behov hos individen? Ett behov som är som ett stort tomt hål av besvikelse, missnöje och kanske uppgivenhet?

Jag tänker på en kille som gick på en skola där jag jobbade för trettio år sedan. Egentligen jobbade jag inte just med honom, men av någon anledning blev jag ändå den vuxne som han anförtrodde sig till. Jag lyssnade på honom när han helt frivilligt och på eget initiativ började berätta om hur mycket problem de hade i hans familj. Hur de kämpade med ansträngd ekonomi, sjukdom och hur han själv kände sig utfryst i skolan. Just då kändes det som att han var lättad av att kunna berätta.

Några dagar senare kom en efterverkning, när jag gick förbi honom då han stod och väntade med klassen för att gå in på en lektion, så sa jag Hej och han tittade på mig med konstiga ögon och gav mig en riktigt hård knytnäve på armen. Jag blev förvånad, men antog att han kanske i efterhand tyckt att han öppnat sig för mycket för mig och på något sätt ville återta kontrollen.

Sen bytte han skola och jag trodde att en del av hans problem lättat. Jag jobbade på flera skolor och besökte elever på hans skola när jag mötte honom och växlade några ord, han verkade ha det lite bättre, fast samtidigt var det något hos honom som fanns dolt. Nästa gång jag mötte honom var när nynazisterna fick för sig att fira Sveriges Nationaldag i Uppsala, jag tror att det var 1988. Då hängde han med nynazisterna medan jag, som var med i styrelsen för Stoppa Rasismen, höll lite uppsikt. Våra ögon möttes och den här gången såg jag hans skam. Han visste att jag ogillade att han hängde med nynazisterna och det kändes som att han visste att det var fel. Ändå var han med dem.

För att anknyta till det jag skrev ovan, så är jag alltså ganska säker på att killen visste att han gjorde något som var fel, men han gjorde det därför att han ”hittat sin grupp”.

Min slutsats är att en av de viktigaste insatserna vi kan göra för att förebygga rasism är att jobba för att ALLA ska trivas i skolan. Vi måste ta hand om våra barn och ungdomar. Många påstår att skolan fungerar så bra jämfört med den tiden då vi hade högre personaltäthet på skolorna. Jag tror inte på det. Kanske klarar vi att hålla betygen uppe, men vi kan inte på allvar påstå att vi SER våra ungdomar om tiden till detta inte finns. Vi var många som reagerade när nedskärningarna inom skola och barnomsorg satte igång och vi varnade för att effekten skulle komma att visa sig. Jag tror att det är precis det vi ser idag. Mindre vuxenkontakt i skola och barnomsorg, färre barn och ungdomar blir sedda och så har vi gett rasistiska rörelser en grund att så sina frön i. En dag har rasisterna vuxit upp och blivit stora.

Idag.