Som ni har märkt har vi haft galet mycket att göra. Precis då kom Rune med ett akut behov av en hemsida. Han hade upplägget ganska klart för sig och leverade det mesta av texterna, vilket gjorde att det gick snabbare än vanligt att komma till skott.

Vi använde publiceringssystemet Site Manager som utvecklats av Peek-A-Boo och på något märkligt sätt har vi nu lyckats få ut hemsidan sockerbeta.se. Jag sa till Rune i förra veckan att ”nu när det är så bråttom, är det okej om vi bara kör på utan att kolla av designen med dig?”. ”Jag litar på er” sa Rune och så fick det bli.

Idag ringde Rune och var helnöjd! Åh så kul. I vanliga fall bollar vi förstås idén om designen med uppdragsgivaren, men den här gången fanns helt enkelt inte tiden. Extra skönt att allt fungerade då!

Läser artikeln om Nollywood i DN. Filmproduktionen i Nigeria har blivit en stor industri, ungefär som i Bollywood i Indien och Hollywood i USA. Det får mig att fundera lite över vilken betydelse ett lands filmproduktion har för befolkningens självbild – det skulle vara spännande om någon gjort en undersökning om det.

Jag tänker på hur jag bara för några år sedan började förstå att det fanns ett samband mellan de filmer som visades i mina föräldrars unga vuxenliv och hur de sedan valde att klä sig, frisera sig och t.o.m. anlägga fotograferingsminerna. Deras sätt att skämta, deras värderingar och kanske också deras livsdrömmar hänger ihop med filmerna. Å ena sidan speglade filmerna den verklighet och samtid de gjordes i, men å andra sidan speglade mina föräldrar de filmer de såg i sina handlingar – i varierande grad förstås.

Antagligen går det att hitta liknande samband mellan mig och de filmer jag vuxit upp med, men jag tror att sambandet är starkast i den fas då filmproduktionen tar fart i ett land – när utvecklingen nått så långt att det finns väldigt många olika typer av filmer som skildrar väldigt många olika livssituationer på väldigt många olika sätt, så blir det svårare att hitta sambanden. Generationspåverkan övergår till att bli individpåverkan.

Men i Nigeria, där man släpper 30 nya filmtitlar varje vecka, bör det just nu vara en otrolig kraft i filmerna. Filmerna handlar enligt artikeln om den nigerianska drömmen om att ”tjäna stora pengar och leva ett liv i lyx och flärd”. Filmboomen har också gjort att många kreativa nigerianer blivit framgångsrika och förmögna. De håller på att skapa den nigerianska framgångssagan – i klass med ”den amerikanska drömmen” – och den kommer att smitta av sig, arbeta sig in i folks medvetanden, förändra deras visioner och därmed inspirera dem att jobba mot nya mål. Det är spännande.