Tajming-tur
Det var en himla tur att jag spelade in dansfilmen i inlägget nedan, INNAN vi åt julbord på Warfsholms Pensionat! Det var det godaste julbordet vi ätit någonsin, så nu kan jag inte röra mig på ett par dagar…
En dans till er från mig!
/4 Kommentarer/i Okategoriserade/av ÅsaSå här på Andra Advent vill man ju gärna glädja sina bloggläsare och allra helst med en dans!
Bombkatten Boris?
/1 Kommentar/i Okategoriserade/av ÅsaJag har vid ett par tillfällen kontaktat helagotland.se när jag observerat att de kombinerar text och bild felaktigt. Att deras publiceringssystem är svårarbetat begriper jag, men när de uppenbarligen KAN efterredigera så att det blir rätt, förstår jag inte varför de inte går in och kontrollerar materialet varje dag och just efterredigerar?
För ett par veckor sedan lade jag ut ett riktigt roligt misstag här på bloggen. De hade kombinerat en rubrik om ”Salmonellasmittade djur” med en bild på en rondellhund i trä. Jag tog en skärmdump med rubrik+bild och lade ut på min blogg. Självklart skulle jag ha frågat först, men jag kände det inte som att jag ”snodde en bild”. Jag kände det som att jag ”fångade ett ögonblick som snart skulle vara förgånget”. När jag påpekade felet för helagotland.se så rättade de till det. Men sen blev jag tvungen att ta bort inlägget. Fine.
Då skulle man kunna tänka sig att de kanske skärpte uppmärksamheten lite så att de inte riskerar fler fel. Icke. Idag har de publicerat artikeln Bombjakten fortsätter där de på nytt snurrat till det med bilderna. Roligast är bilden på en katt som fått texten ”Fynd. Bombhunden Boris hittade misstänk splitterbomb.” Men hur kul är det att det sitter en civil kvinna i bil med bildtext ”Insatschef. Björn Kraft…” Hade det suttit en man i bilen hade jag inte ens vetat om att det var fel!
I jämförelse med att publicera en skärmdump på en ganska oskyldig fadäs på sin blogg, tycker jag att det är värre att fel namn placeras vid bilder på personer – det kan ju få stora konsekvenser för den som medverkar i reportaget. Det är bara tack vare att fotografer varit så framgångsrika i upphovsrättsliga frågor som bilder har så starkt skydd. Jag tror inte att de skulle lyckas med att få lika starka rättigheter om fotograferingen uppfanns idag då vi lever i en verklighet med t.ex. Open Source. Tänk om man kunde köpa den digitala rätten att använda en bild i sin blogg lika enkelt som man handlar en låt på iTunes? Skulle fotografering uppfinnas idag tror jag att vi skulle ha fler nyanser i regelverket.
- (Notera att det KAN vara så att de faktiskt rättat till felet och i sådana fall blir det lite förvirrande att kolla på artikeln. Och det var ju just därför som jag valde att publicera en skärmdump på fadäsen i fallet med den Salmonellasmittade Rondellhunden)
Man blir inte profet i sitt eget land
/2 Kommentarer/i Okategoriserade/av ÅsaJag fattar inte riktigt varför den här gamla sanningen om att man inte blir profet i sitt eget land så envist hänger sig kvar. Varför tror folk inte att personer som befinner sig nära har något att erbjuda, medan de som befinner sig på avstånd uppfattas som skickliga? Inom loppet av ett par dagar har jag blivit påmind om några olika sådana exempel.
- En kvinna som bor i Australien åker en sväng till England, besöker gamla arbetskompisar och får en förfrågan om att ta tag i ett problem som hon därefter löser briljant. På den engelska arbetsplatsen jublar man och ber henne komma tillbaka. ”Har inte fått så mycket positiv feedback under mina 15 år i public service här i Australien som jag fick under mina 15 veckor med Southwark. Det råder en annan kultur där och det är också mycket möjligt att mitt sätt att jobba passar bättre i England än här.”
- En kvinna som bor på Gotland har just genomfört ett extra ordinärt arbete med att presentera vetenskapliga rön för allmänheten. Arbetet har väckt stor uppmärksamhet i massmedia. Arbetet uppmärksammas även runt om i världen. Nu efterfrågas hennes kunskap på flera olika platser på ca ett halvt jordklots avstånd. Tror ni att Högskolan på Gotland är intresserade? Nä.
Jag har några till exempel, men jag tror ni fattar galoppen. Det tycks inte spela någon roll VAR man bor – de som bor närmast förstår inte vilka guldklimpar de har i sin närhet. Istället åker man själv kors och tvärs för att träffa experter som befinner sig längre bort, alternativt bjuder in experter som befinner sig längre bort att besöka den plats man bor och verkar på.
Jag tänker inte påstå att jag är bättre på att uppskatta guldklimparna som finns närmast, för jag misstänker att det här är ett fenomen som sitter djupt förankrat i våra gener. Men det är mycket irriterande.
Tur!
/i Okategoriserade/av ÅsaDet var en himla tur att jag inte fick för mig att bevaka uppskjutningen av rymdfärjan. Det blev ju inget!