Läser på Expressen att man nu hittat på en ny kategori för att hjälpa marknadsförarna: GRUPS. Föräldrar födda på 60-70-talet som följer de senaste trenderna med musik och kläder.
Jag känner mig direkt hemma i beskrivningen på gruppen – inte för att jag har superkoll på allt nytt, men jag har själv gjort observationen att de nutida föräldrarna inte har så stark avgränsning mot sina barns val av musik och kläder. Vi var på danslägeravslutning för en knapp vecka sedan och föräldrarna är inte som föräldrar födda på 40-talet eller som i mina föräldrar som var födda 1916 resp 1918. När jag var liten och det var skolexamen hade föräldrar vuxenkläder. Jag vet att jag ibland funderade över när man kliver över den magiska gränsen och börjar ha tantklänningar… Det har nu visat sig att min generation aldrig kliver över den gränsen.
Jag tycker att det här är positivt. Det har tagit bort en del av maktskillnaden mellan förälder och barn, gör att man kan mötas över gemensamma preferenser, dela intressen och för föräldrarnas del är det skönt att slippa börja ta på sig ”tantklänningar”. Sen är det förstås så att det alltid kommer att finnas skillnader på vad en 15-åring och en 45-åring tar på sig. Kroppsmässigt så kan man inte ta på sig exakt samma typ av kläder. Ungdomarna kommer alltid att ha en egen kultur med egna tecken, symboler och ord. Det är inte meningen att vi ska vara kopior av varandra. Maktmässigt är det föräldrarna som fortfarande bär det yttersta ansvaret.
Jag tycker dock att marknadsförarna kanske är lite optimistiska. Jag skulle aldrig få för mig att köpa designerjeans för tusentals kronor. Jag har alltid värnat kläders färg och form mer än vilket märke de råkar ha. En vit skjorta blir inte så mycket mer än en vit skjorta bara för att man höjer priset med tusen kronor. Den kommer oavsett pris att få fläckar om man spiller och den kommer att gå sönder om man fastnar i en spik.
