Gillar min bil!


Den här bilen jag kör runt i är lite speciell. Suzuki Jimny är en liten terrängbil med både fyrhjulsdrift och lågväxel. Om man läser biltester så är testarna lite förvirrade, man förstår inte riktigt vem bilen ska passa till – men tycker ändå att det är positivt att den är så billig. Men i min del av världen finns det nog kanske fem bilar av den här sorten inom en radie på ett par mil. Är vi alla helt knäppa eller? Nej, det är troligare så att vi gillar den här bilen.

Det är bara att erkänna att man måste vara vaken när man rattar sin Jimny. Glöm det där med slimmade bilar som ligger som fastsugna längs vägbanan, sån är inte Jimnyn. Vindkänslig och ganska hårda stötdämpare – det gäller att hålla tungan rätt i mun. Men, när jag hade vant mig vid det, så tycker jag att det känns lite mesigt att köra andra bilar. De kör ju sig själva, vad är det roliga då?

För mig är det toppen att ha en bil som hänger med när jag vill köra på knöliga grusvägar längs stenkusten, testa okända skogsvägar eller ta mig ut genom snö nu på vintern. Jimnyn är hög så att sikten är bra samtidigt som det krävs lite mer än en oväntad krater i en väg för att underredet ska slå i (sådana vägar har vi i yttermarkerna här på ön, de leder till vackra platser vid havet). Nu på vintern tuggar sig Jimnyn envist genom snödrivor och jag har också klarat att köra upp till fyren vid Hallshuk i ett väglag då flera andra bilförare valde att parkera sina bilar längs vägen (det skulle tändas en vårdkase). Det är när jag ser andra bilar sladda som jag inser att färden i Jimnyn går stadigare.

Uppskattar också mycket att min bil verkligen blir varm, jag är en frusen typ. Nackdelen är att den inte är lika bra på att kyla ner sig när det är sommar och stekhett, men men, det går ju att ha rutorna nere. En annan nackdel är utrymmet för packning och passagerare. Två personer i baksätet sitter lite trångt med knäna och det ryms inga stora grejor i bilen, ens om jag fäller ner båda baksätena. För det mesta har jag ett baksäte nerfällt för att få extra packutrymme. Fiffigt är dock att utrymmet bakom sätet är precis lagom att ställa in matkassar i så att de står med stöd.

Min Jimny fungerar sommar som vinter här ute på landet och är dessutom smidig när jag kör inne i Visby! Halkiga backar finns ju inte bara på landet, särskilt inte på en ö där inga vägar saltas. För mig är Jimnyn perfekt, liten men tuff. Ingen skrytbil, men en bil som fungerar till det jag behöver.

Terapeuter

Lyssnade bara lite slött på dagens KU-förhör, men lyckades i alla fall snappa vad man diskuterat med Räddningsverket i första skedet efter tsunamin: man övervägde att skicka ner kristerapeuter, men bedömde (som tur var) att de skulle göra större nytta på hemmaplan när folk kommit hem.

Tänk om de verkligen skickat ner kanske hundra kristerapeuter! Som landat mitt i kaoset bland skadade, chockade människor som letade anhöriga, försökte komma i kontakt med sina anhöriga, som hade infekterade sår eller som bara skrek rakt ut.

–Hej, hur var det här då? Oj så läskigt sår hörredu. Hur känner du inför det här då? Förstår att det är många upprörda känslor nu.
–Jaha, du kan inte hitta din dotter. Separationer är verkligt svåra trauman. Vågar du inte sova heller, nej nej, det är svårt, det tar ett tag att komma över sånt här. Skulle du vilja prata lite om det här?

Jag fattar inte. Tänkte de att vågen bara ruskat om och skrämt folk lite grand eller vad? I en vanlig människa som jag, helt utan erfarenhet av katastrofer så kändes det i hela kroppen ett behov av att folk skulle åka ner och hjälpa de drabbade handgripligen och praktiskt. Men, jag utgick ifrån att det så klart fanns många som var bättre skickade än mig, att det fanns folk som redan var på väg. De var inte på väg. Man övervägde att skicka kristerapeuter.

Morgonhicka!

Fattar inte dagens hysteri runt märkeskläder och bling-bling! Fattar definitivt inte hur en 23-årig tjej som är arbetssökande kan lägga ner 5-6000 kr i månaden på kläder? Är det mamma och pappa som betalar då? Jag har aldrig i hela mitt liv lagt ner 5000 kr på kläder på en enda liten ynka månad.

Artikel i Aftonbladet

En bra förändrare!

Till min stora glädje håller Jan-Olof Henriksson på att se över hur Gotlands Kommun kan bli effektivare. När jag 2001 sökte jobb som informatör på Visby Lasarett var det Jan-Olof som skulle ha blivit min chef, så jag hann med att sitta i två intervjuer/samtal med honom och jag kände stor respekt för honom. Det viktigaste är att han hade förstått för vem hälso- och sjukvård finns till. Tack vare honom är det idag mycket enklare att få kontakt med vårdcentral på Gotland. Man ringer, knappar in sitt personnummer, får förslag på en telefontid och sen ringer FAKTISKT någon från vårdcentralen på den utsatta tiden. Har man ett akut problem får man ALLTID komma samma dag till vårdcentralen och man FÅR EN TID – slipper alltså sitta och hänga sjuk och eländig i ett väntrum mer än nödvändigt.

Nu har jag stora förhoppningar om att hans självklara, rättframma tänkande även kan förändra Gotlands Kommun och enligt SR Gotland har han börjat få igång processen:

Gotlands kommun kan få ny organisation
Det kan bli stora förändringar i organisationen av Gotlands kommun. Bland förslag som nu diskuteras är att upplösa de traditionella nämnderna, bilda utskott till kommunstyrelsen och förstärka demokratifrågorna. En grupp från kommunledningen har besökt elva andra kommuner i landet och konstaterar nu att Gotlands kommun drivs traditionellt och konservativt. Många kommuner i landet går ifrån den gamla traditionella organisationen med nämnder och förvaltningar som leds av kommunfullmäktige. Allt fler kommuner tar bort nämnder och jobbar med utskott istället som ser på frågorna från ett annat perspektiv
– Man kan ha fokusgrupper och diskutera med särskilt intresserade medborgarna om hur befolkningen vill att kommunen ska utveckla servicen, säger Jan-Olof Henriksson som har i uppdrag att se över hur Gotlands kommun ska bli effektivare.
Det finns nu ett antal förslag som ska diskuteras politiskt under februari.

Tack!

Tack för alla grattis som droppat in under dagen!
Ger bloggandet ännu en positiv effekt, tänka sig!