44 år

/11 Kommentarer/i /av

Åsa, född 620206 fyller idag 060206 44 år. För mig är den här födelsedagen speciell därför att min mamma var 44 år när jag föddes. Om hon ännu hade levt hade hon varit 88 år nu – jösses!

Mina syskon var 14 och 17 år när jag föddes, min pappa var 46 år. Min Alice är idag 15,5 och Roine fyller 46 i år. Det är ganska lätt för mig att sätta mig in i hur det känns att ha barn på gränsen till vuxna, att börja ställa in sig på ett liv med självständiga barn och så, oj då, kommer det en ny liten unge! Inte alls så som man hade tänkt sig.

Mina föräldrar blev först chockade, men sen när jag väl föddes greppade de läget bra. Mamma tänkte ungefär ”här gäller det att inte mossa ihop så att Åsa får en gammal mamma!”. Hon såg mig som en anledning att hålla sig ung i sinnet. Jag gillade mina föräldrar och om jag var sur på dem ibland, så var det aldrig för att de var gamla. I stället kunde jag bli förvånade över att kompisarnas yngre föräldrar kunde vara mer gammaldags i sättet.

Efter att jag föddes fortsatte det att hända saker i mina föräldrars liv. Vi sålde snickerifabriken, flyttade från Vittinge till Gotland, mamma började jobba i pressbyrån, pappa snickrade hus, vi skaffade sommarstuga i Tofta, mamma skaffade moped, mamma utvecklade sin konstnärliga ådra, mamma reste på konstresa, pappa och mamma spelade teater, pappa började svarva osv osv. De var bra förebilder när det gäller att fortsätta göra nya saker.

Det tråkiga med att ha gamla föräldrar är att man inte får ha dem så länge. Någon gång dör alla, men jag hade önskat att jag fått några år till med dem – särskilt vad gäller mamma kan jag tycka att hon inte hann leva klart.

Nä, om man skulle gå och ta sig en bit tårta?

Det är aldrig enkelt

/i /av

Det är förstås inte så att alla i Syrien och Libanon håller med demonstranterna och tycker det är okej med våld och att de eldar upp ambassader. Det gör det hela än mer sorgligt.

”Leyla Tengroth berättar att flera muslimska imamer gått ner och ställt sig mellan demonstranterna och de byggnader och kyrkor som de gett sig på, för att förhindra skadegörelsen.

– Många av de högsta muslimska ledarna är emot det som hänt. De skäms för att det som hänt, säger Leyla Tengroth.”

Artikeln i Dagens Nyheter

Väcker tankar

/1 Kommentar/i /av

Tittade på kanal 5:s Malmvägen där Johnnie och Mattias från Room Service ger ett gäng struliga ungdomar chansen att jobba som lärlingar. Jag tycker de gör det så bra! När jag läste på hemsidan vad ungdomarna tycker om Johnnie och Mattias blir jag alldeles varm i hjärtat.

Jag tänker på när jag jobbade i Uppsala och fick kontakt med en hel del ungdomar, varav en del lite struliga. Det var så tydligt att när jag accepterats så var jag accepterad och då visade de både uppskattning och respekt, vi hade roligt. Minns en gång när ABC-nytt skulle ha ett inslag i samband med en nynazistisk demonstration och Stoppa Rasismen anordnade en motdemonstration på behörigt avstånd. Vi var i Stadsparken i Uppsala. Jag satt där i gräset och de tuffa invandrarkillarna satte sig runt mig. Det kändes att de verkligen ville visa att de stöttade mig.

Eller den gången en kille diskret tog kontakt med mig på stan, därför att han hade information om ett inbrott som hans kompis gjort. Att han vågade berätta för mig! Den killen jobbade jag inte ens med, han måste har förstått ryktesvägen att jag var okej.

Det är snart tjugo år sedan och ibland undrar jag vad som blivit av dem: Farjam, Eden, Eritrea, Hargo, Isak, Faraneh, Degol, Hamlet, Solange… och många många fler – jag minns inte alla namn längre, men det bör ha varit 100-150 ungdomar jag kände. Plus de svenska ungdomarna som jag lärde känna av bara farten. Jag må ha glömt era namn, men ni finns ändå med som ett stort varmt minne i mitt hjärta.

Teori om snö

/1 Kommentar/i /av

Jag tror att det finns en snögräns, kanske i jämnhöjd med Stockholm. När det snöar ovanför den gränsen tänker folk ”jaha, där kom vintern!” och så drar de igång att skotta och sanda och fixa till sin livsmiljö utifrån faktumet att det är vinter och så förblir ett tag.

Men i den andra änden av landet, t.ex. här på Gotland, tänker folk ”oj då, snö – undrar hur länge den ligger kvar?” och så hoppas man på att den ska försvinna om ett par dagar och att man därmed ska slippa allt snöfixande. Vilket innebär att när man väl inser att man måste skotta, ja då har snön packat ihop sig, blivit isig och allmänt tjurig. Fast i ärlighetens namn så är det ofta så att snön försvinner snabbt, det är därför vi inte riktigt går loss med snöskyffeln på direkten.

Uppdrag hämtning

/4 Kommentarer/i /av

Skulle hämta Roine i Visby mitt i natten. Det snöade massor. Klädde mig i smarta vinterkläder, borstade av bilen och började färden i yrande snö. Snön yrde så mycket att jag måste köra med halvljus. Efter en halvmil måste jag stanna bilen och göra ren vindrutetorkarna. Snön låg som ett tjockt orört ludd på vägen – det var bara jag som var ute och körde i de här trakterna. Det värsta var ändå att snöfallet yrde ikring så att det var svårt att hålla koll på själva vägen. Jag körde långsamt. Funderade på om det verkligen var smart att ut och köra i det här vädret? Men, Roine ville ju hem. Så jag fortsatte att köra.

Efter någon mil upphörde snöfallet! Då var det vacker vinterväg och en softad halvmåne över hällmarkerna i Hangvar-Ihre. Hämtade Roine, körde hemåt och när vi var någon mil hemifrån började jag förstå att det där enda hjulspåret som syndes i den decimetertjocka snön var mitt! Mer än så är folk inte ute och kör i våra trakter. När man kör in i Kappelshamn är det som att komma till en liten vinteridyll vid havet. Det är häftigt.