Lördag kl 22.55
Det hördes ett konstigt morrande, eventuellt? Jag bad Alice sänka TV-ljudet och lyssnade med öronen skärpta – precis när jag nästan lokaliserat ljudet, höjde Alice ljudet igen! Vi upprepade proceduren när jag utbrast
–Skärp dig! Jag hinner aldrig lyssna in ljudet innan du höjer volymen!
–Men, vad är det för ett ljud? undrade Alice.
–Som ett morrande, jag tror det kommer från köket.
Alice går ut i köket och kommer snabbt tillbaka.
–Silver sitter under bordet och han har något i sin mun. Jag vill inte titta!
Jag går ut i köket. Luckorna under diskbänken är öppna – katterna öppnar dem hela tiden. Under bordet ligger Silver och han har en liten mus i munnen. Det är han som morrar. Det är inte morret som används för att skrämma grannkatten. Det här är det djupa morret som betyder: Håll dig undan från mitt byte!
–Så duktig du har varit Silver! Jättebra att du tog den här musen, men hörredu, vore det inte bättre om du gick ut med musen?
–Mrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr, svarar Silver och släpper ner musen tio sekunder för att ta ett djupt andetag och sen lyfter han musen igen. Mrrrrrrrrrrrrrrrrr.
Jag går och öppnar ytterdörren. Går tillbaka till köket, flyttar undan stolarna och går sen fiffigt in bakom Silver och swisch seglar han ut genom dörren med sin mus.
Va? Bara så där? Är jag ”Kvinnan som pratar med katter”, eller?