Katten Silver och min iPad

Det började med att jag såg en video där en katt lekte med Games för Cats på en iPad. Jag blev lite sugen på att testa om våra katter skulle reagera likadant, så jag investerade sju kronor i spelet. Min katt Silver blev genast intresserad. Meningen är att katten ska försöka fånga musen som springer på skärmen. Varje gång katten sätter trampdynan mot musen piper den och katten får 100 poäng. Först var han lite förundrad, men nästa dag satte han rekord på 4800 poäng. Därefter var han mätt på att jaga musen.

Men han hade blivit intresserad av min iPad! Då och då kom han till mig och satte sig och tittade på iPaden med uppfordrande blick ”se så, hitta på något skoj nu!”. När inte kattspelet var kul längre, testade jag Smules pianospel där gröna prickar glider över skärmen och när man tar på en grön prick hörs en ton. Det påminde lite om kattspelet och Silver tittade uppmärksamt. Han försökte också peta på ett par av de gröna prickarna, men han iakttog mest.

Sen var inte pianospelet kul längre. Men han fortsatte att se ut som att jag borde göra något mer kul på iPaden. Så, vad ska man hitta på? Jag startade en vattenfärgsapp och målade hastigt en mus.

Genast var Silver intresserad igen! Så skumt. Han nosade lite på musen, petade med tassen. Kollade. Jag började måla en liten grönfink, men då bara nosade Silver och gick sin väg… så var det med det.

Idag kom han igen och satte sig och tittade på min iPad. Jag körde igenom kattspelet och pianospelet, men han var fortfarande inte nöjd. Så då började jag måla en fasan… och då var han med på noterna.

När jag tog fram iPhonen för att ta en bild tar Silver fram tassen för att ta på fasanen och lyckas då förstora skärmbilden. Han kollade lite till och sen var han nöjd för dagen.

Jag tycker det är mycket intressant att han bryr sig om iPaden överhuvudtaget. Katten Doris är knappt ens intresserad av kattspelet.

Åsa Mitt i Världens 2010

Dags att sammanställa året som gått. För min del har det till stor del varit ett år av eftertanke och reflektioner, mer introvert än de extroverta år jag har haft innan med massor av minglande och kontaktskapande på Gotland. Allt har rusat på och under 2010 har jag funderat en hel del på vad jag vill göra under de kommande åren. Jag har inte något riktigt bra svar på den frågan ännu, men processen är igång och jag tycker att jag borde få till en bra plan snart.

Vi inledde året med att bli fotograferadetill ett reportage i Expressens Söndagsbilaga. Det var snöigt, halkigt och kallt då jag och Roine dirigerades runt på stenarna utanför Snäck.

Den 20 januari lade de in vårt rutiga golv på kontoret i stan. Så snyggt. Så mycket Åsa & Roine. Och det har titt som tätt gått förbi folk som spontant kommit in bara för att berömma vårt golv.

2010 var det året då Översiktsplanen för Gotland äntligen blev klar. Vi har jobbat med den sedan hösten 2008. I början av 2010 ställdes den ut, under sommaren antogs den och på hösten trycktes den äntligen. Ett riktigt mastigt uppdrag, men kul att ha fått vara med och producera den.

I februari slog jag till och klippte av mig flätorna som jag odlat sedan 2004. Man kanske kan tycka att det inte var en så stor grej, men flätorna hade blivit lite av mitt varumärke här på Gotland, så effekten när jag klippte av dem blev större än vad jag trodde. Jag har ju egentligen haft kort hår i fler år av mitt liv än långt. Det var därför jag ville testa att verkligen ha långt hår i några år, men planen var att håret skulle klippas kort sen. En del har inte känt igen mig efter frisyrskiftet och väldigt många har kommit med komplimanger.

Sen har väl ingen kunnat missa att Facebook finns 2010? Det har varit så mycket snack om sociala medier – accentuerat av att det var valår och att sociala media förväntades få en stor roll i valrörelsen. För egen del har jag märkt att kunskap om både Facebook och bloggande blivit mer eftertraktat.

När jag kollar i min blogg ser jag att snön ligger kvar i slutet av mars… Jag tycker att det minst två år i rad har känts som att vi på Gotland fått ovanligt mycket vinter och att det omöjligt skulle kunna bli ännu en snörik vinter. Jo pytt! Då slog det till med den kallaste vintern på evigheter med start i mitten av november 2010.

I april åkte vi till Barcelona för att fira att Roine fyllde 50 år. Nu hade jag oturen att bli superförkyld med feber, så jag minns nästan mest att jag var på hotellrummet. Segt. Men jag hann få med mig starka minnen av Gaudi i alla fall. Kolla på våra bilder från Barcelona!

I slutet av april skulle Alice och jag åka till Stockholm och se den absolut sista föreställningen med Bounce. Det var lite snärjigt för mig eftersom jag skulle hålla en kurs på förmiddagen och sen ta flyget och den planen lät bra ända till en vulkan på Island fick spader och började spy ut aska som påverkade flygtrafiken i hela Europa! Vi visste inte ens att sådant kunde hända? Som tur var lugnade sig askan och Alice och jag fick se den superduperfantastiska föreställningen.

I maj firades Mors Dag på Asunden. Häftigt ställe som jag aldrig varit på innan. Kolla in bilderna!

Under hela våren pågick snurren med parkeringsavgifter. Jag är inte emot parkeringsavgifter i sig, men det här snurrandet var bara too much. Till sist hade man ingen aning om vad som gällde på vilken parkering.

För Alice hände det många spännande saker under 2010. Hon pluggade interkulturell kommunikation och reste själv till Kaliningrad. Hon fick den ena av två huvudroller i en kortfilm (som jag hoppas kommer att visas på svt snart…). Hon fyllde 20 år. Hon fick ett PR-uppdrag för Ecpat (mot trafficking). Och till hösten flyttade hon till Flemingsberg för att börja på Södertörns Entreprenörsprogram. Jösses.

I år lade vi lite extra krut på att ta del av Almedalsveckans utbud. Det är verkligen häftigt med allt som händer då!

I slutet av juli tog vi med oss Alice och Tove på en konsert med P!nk i Göteborg. Superhäftigt. Vilken artist!

Sommaren 2010 var riktigt varm. Ibland så att man nästan storknade. Vi råkade dra igång med ett stort lådsorteringsprojekt mitt i hettan och därpå målade vi om i vardagsrummet och skaffade ny soffa. I augusti tog Roine och jag oss tid för att bada. Vi hade härliga badutflykter och vattnet var så varmt.

Vid den här tiden tog jag också kontakt med en man i Californien som visade sig vara en riktig lyckträff! Det var nog tänkt som en arbetsrelaterad kontakt, men ganska snart kastade vi oss ut i vilda diskussioner om allt mellan himmel och jord. Det började med att han kände till att man på Gotland hittat bildstenar med valknutar på – vilket jag inte visste vad det var… Nu fem månader senare har vi avhandlat kärnkraft, barnuppfostran, klädstilar, iPad, konst, språk, organisation och ledning, företagsutveckling, marknadsföring, katter, katastrofer och lite till. När jag berättar om våra diskussioner för en del säger de ”Men åh så jobbigt” och ser lite medlidande ut. Jobbigt? Nej, SUPERKUL!

Under hösten började programmet Så Mycket Bättre att sändas. Och det var verkligen så mycket bättre genom att bygga på kärlek, gemenskap och sång. Det spelades in på södra Gotland, Pensionat Grå Gåsen.

Onsdagen den 27 oktober kom den första iPaden in i vårt hus. Det kändes häftigt och stort på något sätt. Vi bestämde oss för att på något sätt satsa på iPad i vår verksamhet – än så länge prövar vi oss fram.

I december åkte jag och Pigge upp till Haparanda och Seskarö för att informera om den förstudie om Seskarö camping som jag genomfört. Vi hade turen att få göra ett studiebesök på Cape East och sen hade vi ett fantastiskt möte med Seskaröborna. Kärlek!

Och alldeles för sent kom jag som vanligt på att jag skulle göra någon kul julhälsning så jag fick jobba intensivt för att hinna bli klar med Julsagan om Herr Is Björn. Men det gick!

Nu är det nyårsafton. I morgon är ett nytt år, 2011. Jag ställer in antennerna på att hitta nya och spännande projekt att jobba med och att få mer utrymme till att teckna, måla och resa. Om 2010 var året då jag funderade och processade idéer och tankar, så hoppas jag att 2011 blir året då jag kommer att genomföra en hel del av dessa.

Gott Nytt 2011 alla bloggläsare!

Reflektioner på Juldagen 2010

Här sitter jag nu med julklappstossorna på fötterna och trivs med min jul. Julkänslan i år började när vi besökte Bläse Julmarknad den 28 november, inklusive en liten lugn tur halvvägs ner i diket…

Den tredje december var vi på Tillväxt Gotlands Julmingel och det var helt galet hur allt jag pratade om hängde ihop med olika personer som bytte av varandra runt mig där jag satt.

Den åttonde december var jag i Haparanda, besökte Cape East och hade sedan ett härligt möte med Seskaröborna.

Sen var det rätt så lugnt till den nittonde december då Alice kom med färjan och dagen efter var vi på den fantastiska Ljus och Värme-konserten i domkyrkan.

Kvällen innan julafton var vi på Glöggtimme hos Stefan och Anne. Julafton firade vi här hemma jag, Roine och Alice. Och förstås våra katter Silver och Doris. Idag, juldagen har vi varit inne och fikat hos Kjell och Monika och för att komma dit måste vi pulsa igenom en massa snö.

Snön har verkligen satt sitt signum på den här julen. Det har snöat sedan mitten av november. Helt galet.

Det har i sin tur inneburit att fåglarna varit riktigt hungriga och vi har satt ut mat vid äppelträdet utanför köksfönstret. Roligast har fasanhönorna varit, fast de har mest grävt efter äpplen. De vaggar ut från sina gömslen i buskarna, krafsar och sprätter tills de når ner till äpplena och sen ligger de liksom i sprättgropen och ordnar med något. Ibland blir det slagsmål mellan hönorna. Värsta actionfilmen.

I år är också året då jag för första gången sett fasaner galoppera, jag visste inte att de gjorde det. Nu när det är så mycket snö blir det djupa gångar där fasanerna går fram och tillbaka och ibland ser jag hur fasanhönorna faktiskt galopperar. Det ser riktigt roligt ut!

En annan upptäckt är att julen 2010 verkar vara annorlunda för många, sett till vilka de firar jul med. De vanliga konstellationerna med barn och barnbarn har brutits upp, förändrats på olika sätt och av olika skäl. En del beror på att barnen blivit stora och flyttat hemifrån och väljer att inte fira hemma, en del är i andra länder, i en del familjer har man haft skilsmässa… Och i de fall inget egentligen har ändrats, så har folk fått ändra planerna pga vädret och svårigheter att färdas med tåg, flyg eller bil.

Julafton 2010

Årets julbord i Kappelshamn.

Jag lyckades hindra Alice och Roine från att sätta sig så att jag fick ta den här bilden.

Här sitter vår ängel Alice mätt och belåten.

Och så lite avslutande poserande vid granen innan julklappsutdelningen.

Gos Jul!

Julfint i huset!

Så där ja! Nu är allt färdigpyntat! Det här är det ena köksfönstret med den lite trasig gotlandsstaken som får hänga med ett tag till. Och så paret i Smålandsdräkt. Utanför skymtar trädet där fåglarna bjuder på daglig underhållning när de äter av fågelfröna vi satt ut.

Här är det andra köksfönstret. Nyinköpt adventsstjärna, stor bock och en tomte. Annars ganska sig likt från tidigare år tror jag? Massor av snö utanför…

Här är ett litet ängel-guld-arrangemang. Som vanligt är det hopplöst att komma ihåg att köpa den lilla hyacinten, men Alice har börjat komma ihåg sådant. Tur!

Vi har sagt att vi skulle köpa en ljussläckare. I den affär jag kollade fanns bara den här modellen. Jag som hade tänkt mig något enklare, kanske i mässing? Jag visade Roine och Alice och sade ursäktande: ”Det fanns ingen annan att välja på!” När jag lade upp mina grejor vid kassan lade jag ljussläckaren först. Den äldre mannen som stod framför mig tittade till och sträckte ut armen efter min ljussläckare ”Är den min?”. ”Nej!” sa tjejen i kassan och lyfte snabbt upp den ljussläckare mannen hade köpt, precis likadan förstås. Mannen säger ursäktande: ”Det fanns ingen annan att välja på!” Ursäkternas ljussläckare?

Silver tycker nog att det är fint och så, men herregud, fotograferas nu igen? Skärp till dig…