Har ögnat igenom tidningarna och konstaterat att två artiklar berör något som är så ”himla typiskt”. Båda artiklarna handlar om när girighet, lusten till lyx och flärd, tar över förnuftet och får folk att göra riktigt korkade saker i någon slags rik-makt-berusning. I det ena fallet är det föreningen Exit och i det andra fallet Svennis.

Exit. En sådan toppenbra idé! En förening som hjälper nazister som vill hoppa av. Självklart vill många att en sådan förening ska lyckas, så det pytsas in pengar från olika håll. Någonstans flippar det ur och föreningsmedlemmarna blir för mycket Svennis och glömmer sitt ursprungliga mål. Man blir nonchalant med användandet av pengar. Jag utgår ifrån att Expressens rapportering ger en fragmenterad och vinklad bild av sanningen – om vi får resten av detaljerna kanske en del av Exits agerande framstår som både logiskt och rättmätigt? Jag hoppas för grundidén med Exits skull att artikeln idag var mer illasinnad än sann.

Svennis. Jag är inte bekant med Svennis. Jag inser att om jag kände honom privat så skulle min bild av honom bli mer komplett än den bild som serveras via media. Det kan vara så att han i kretsen av sina närmaste är en trevlig, varm, omtänksam och kul kille. Troligen har han i alla fall ett par egenskaper som attraherar kvinnor, trots att han utseendemässigt ser ut som en tönt. Jag tror inte riktigt på att verkligheten är så krass att pengar i sig räcker som attraktionsmedel (Ev är jag naiv). Men, den bild som ges i media av Svennis beskriver en girig och svekfull man som låter sig styras av lustimpulser. Han får aldrig nog!

Trots att han måste vara fullt medveten om att det hänger paparazzis i varje hörn, paparazzis som lystet slickar sig om munnen och hungrar efter att Svennis ska lägra en ny kvinna, hugga efter mer pengar utan tanke på moral eller göra något spännande uttalande som får fotbollsvärlden att gå i spinn – trots att han logiskt sett måste vara fullt medveten om att varje människa han möter kan sälja ut ”sin Svennis-story” till media, så går han så lätt i ”shejkens” fälla. En sådan man ger man 40 miljoner kr i årslön.

Om man utgår från bilden att du som människa släpps ner på jorden och sen ägnar ditt liv åt att befinna dig på jorden och under det livet gör du massor av saker. Varför gör just du de saker som du gör?

1. Läser du av hela landskapet, samlar information, analyserar och lägger upp en genomtänkt plan som du sedan följer till punkt och pricka?
2. Känner du av landskapet, suger in information intuitivt, på ett mer omedvetet plan och rör dig sedan i riktning mot intuitiva mål?
3. Läser du av landskapet, fastnar på en grej som verkar lockande och så går du dit och ser vad som händer och litar på att du har förmågan att möta vad som än finns runt nästa buske?
4. Kollar du in landskapet, lär dig det som finns närmast utantill och förflyttar dig inte från den säkra zonen annat än i nödfall?
5. Kollar du in landskapet, lär dig det som finns närmast utantill och gör små utflykter från den säkra zonen, men återkommer och är nöjd med säkra zonen?
6. Kollar du in landskapet, lär dig det som finns närmast utantill och gör små utflykter från den säkra zonen, men återkommer och längtar bort från säkra zonen?
7. Sitter du lugnt och kollar på landskapet i din säkra zon tills det kommer någon som vill att du ska gå till ett annat ställe och då gör du det?

Det finns förstås ännu fler varianter och jag gör ingen värdering i att något sätt är bättre än ett annat. Jag bara tror att vi fungerar olika och befinner oss i olika landskap. Jag är också nyfiken på om det finns människor som verkligen skriver ner en plan och sen genomför allt i tur och ordning?