Trött rapport

• Satt inatt uppe till kl 02 för att sammanställa enkätsvar och har varit lite trött idag.
• Om man säger åt folk att det är extremt viktigt att de fyller i och skickar enkäter så att jag har dem ”dagen efter” och det är tisdagskväll när man säger det – så kommer enkäterna eventuellt… och merparten av enkäterna kommer på måndagen efter kl 19.

• Katten Doris har varit dålig och kräkts och kräkts. Legat ynklig och sovit, rört sig sakta, inte riktigt varit på hugget.
• Igår fick hon en halv tablett maskmedel.
• Idag var hon piggare, vilket gjorde att hon inte gick på grejen med att svälja en tablett en gång till. Jag fick mosa tabletten, röra ut den med lite grädde och smeta in i pälsen och si då slickade hon i sig alltihop!
• Faktum är att Doris var så pigg att hon kom på att hon skulle gå ut, just när jag skulle sova på eftermiddagen (se första punkten). Doris satte sig och vråljamade utanför sovrumsdörren tills jag fattade galoppen och gick med henne ner och släppte ut henne. Hurra! Doris är på G!

• Har besökt Alice på Donnergymnasiet idag. Hon tog strålande glad emot och tjoade till sina vänner: ”Det HÄR är min mamma!” varpå två killar tjoade till mig ”Hej Mamman!” och jag replikerade ”Hej alla barn!”. Tänk att de kan vara så där gulliga utan att få stryk – alltså, stryk hade man väl inte fått på min tid, men det hade varit hög pinsamhetsvarning om ens mamma kom.

• Ibland har vi en gäst i köket som har en tendens att bre ut sig i kökssoffan och det är då man kommer på att kökssoffan är så hård. Det har inte blivit av att mysa till den. Men idag slog jag till och köpte nytt tyg samt tre ryggkuddar och två gavelkuddar. Allt i blått, tyget är randigt blå nyanser, kuddarna har vitt snirkel-blommönster. Men nästa gång vi får sömniga gäster på middag kan gästen i alla fall ta en kudde istället för sin väska som huvudkudde. Dock är soffan fortfarande hård…

• Den gotländska julbocken tar upp kampen med Gävlebocken. Att även vår bock brann ner var bara som en härmis, men det riktigt spännande är att
1) folk är som tokiga därför att de inte vet vem det är som ställer ut bocken!
2) ingen fattar hur denne någon lyckades bygga upp bocken på nytt dagen efter att den brunnit ner!
Någon/några på ön har nog riktigt roligt åt alla spekulationer som är på radio och i tidningarna.

En ovanligt bra läkare!

Efter alla mina år med migrän har jag blivit ganska luttrad. Jag vet t.ex. att det är ovanligt att jag får träffa en läkare som lär mig något nytt om min sjukdom – det är oftare tvärtom. Jag vet också att jag i minst hälften av mina möten med läkare snabbt hamnar i försvarsställning, då dialogen utvecklar sig till något slags förhör där jag måste komma med bevis och starka motargument, därför att läkaren utgår från en standardbild av migräniker, som dessvärre inte passar så bra med mig.

Man skulle kunna tro att det finns många läkare som är bra på att se patienten precis så som patienten är, men i själva verket är det så ovanligt att när en sådan läkare verkligen dyker upp, ja då kommer tårarna.

En sådan läkare är Søren. En kort tid var han hyrläkare på Gotland och jag hade turen att få träffa honom. Han jobbar i vanliga fall på neurologen i Köpenhamn. Jag är egentligen riktigt dålig på danska, men så fort jag klev över tröskeln visste jag att jag var förstådd. Søren lyssnade på min berättelse om min migrän, la inte till några egna förutfattade meningar, ställde intelligenta och relevanta frågor och drog sedan slutsatser om mig och mitt liv som träffade mitt i prick. Han förstod min situation. Han förstod också hur det påverkade min familj. Han förstod hur mycket jag måste kämpa. Dessutom var han insatt i den senaste forskningen och kunde ge mig viktiga svar på sådant som vanliga läkare inte vet.

Jag har fortsatt att hålla kontakt med honom och igår skickade jag en fråga. Idag svarade han. Han hade inte tid att ge mig ett komplett svar nu, men kommer att höra av sig med ett längre svar. Han svarar därför att han är intresserad och omtänksam. Han tar mina frågor på allvar. Om jag skulle ställa samma frågor till de flesta andra läkare skulle de svara: ”Åh det kan finnas så många olika orsaker, det där är nästan omöjligt att förklara”.

Tack och lov att Søren finns!

Julstatus 2

1. Adventspynt – JA
2. Julmust – JA
3. Pepparkakor – JA (köpta…)
4. Saffransbullar – JA (Alice har bakat, tack gullungen!)
5. Glögg – NEJ
6. Julbord – NEJ
7. Köpt Julklappar – NEJ
8. Julmarknad/julskyltning – NEJ
9. Julmat – NEJ (jösses, jag kommer inte att stå i köket och göra egna prinskorvar och pastejer alltså)
10. Gran – NEJ
11. Julkort – HJÄLP, NEJ

Igår ställde jag ut elljusstakar och hängde upp stjärna i fönstret och Roine spikade upp en ljusgirlang vid ytterdörren. Av någon anledning räckte inte fjolåret ljusgirlang, utan han måste köpa till ännu en bit… Det är väl så det börjar; man behöver bara en liten bit till och bäst som det är har man förvandlat hela trädgården till en kaskad med ca 1 miljon små lampor?

Idag har vi putsat fönster, städat våra stora ”skyltfönster” i köket, gjort ren alla prylar på visningshyllorna samt städat kylskåpet. Wow!

På listan över julsaker som måste köpas in finns: 4 ljusmanschetter – av någon mystisk anledning har jag tre uppsättningar á 3 ljusmanschetter. Vart tar de där fjärde manschetterna vägen?

Bilden bekräftas

Ju mer jag läser av Katastrofkommisionens rapport, desto mer bekräftas den bild av katastrofen som jag haft sedan Tsunamin kom. Inga förmildrande omständigheter för de ansvariga har kommit fram. Ev misstankar om att media kanske gav fragmenterade och vinklade bilder visar sig vara ogrundade, för sammantaget har ändå en riktigt bild visats.

En liten detalj jag fastnade på var berättelsen om hur de drabbade kommer skadade utan pengar till ambassaden, de behöver mat och vatten, de vill ringa hem. De får inga pengar, de får inte låna telefonen, de får inget vatten – men en anställd sitter och äter banan på andra sidan glasrutan… Om beskrivningen var från andra världskrigets Tyskland där cyniska officerare bemöter judar så hade det varit begripligt – även om synsättet och ondskan i sig är obegriplig. Men att det är så kallt ambassadpersonal bemöter svenskar, det går bara inte att fatta.

För mig är frågan om att de ansvariga måste avgå inte en fråga om partipolitik utan bara en fråga om att man måste sköta Sverige på ett kompetent OCH mänskligt vis.

I love my Mac!

Äntligen finns det en sång för oss som älskar mac! Alltså inget som ni PC-ägare fattar eftersom man aldrig hör en PC-ägare uttrycka varma känslor för sin dator.

I alla fall, om ni är nyfikna: kolla här! Sången finns på engelska och svenska (fast inte lika, eh, njutningsbar röst…) samt i en version med video.

Nu kommer jag att gå dit en gång om dagen för att få sjunga av mig!

Tack John för årets bästa tips!