Jag säger upp prenumerationen!

Idag postar jag min uppsägning av Gotlands Tidningar. För mig spelar det ingen roll om det är Gotlands Tidningar, Gotlands Allehanda eller helagotland – för mig är de tre samma sak. Så, uppsägningen gäller rubbet. Fast, jag kommer att fortsätta att kolla på helagotland då och då, men det hade varit roligare om det fanns en bra nättidning att prenumerera på.

  • Jag vill inte ha någon dagstidning på papper. Det är bara ett stort pappersslöseri.
  • Jag vill att nättidningar ska hänga med i den tekniska utvecklingen och bete sig internet-moget.
  • Jag vill ha en lokaltidning som lägger mer pengar på god journalistik och mindre på att envist printa ut tidningar på papper.
  • Jag är beredd att betala för en bra nättidning. Möjligen är jag därmed inte en representant för genomsnittet, men, om möjligheten fanns tror jag att världen är full av Gotlands-fans som också skulle betala. Personer som däremot inte är intresserade av att betala för en tidning som kommer en eller flera dagar senare med posten.

Så, bye bye lokaltidningen! Sorry…

Uppmuntrande gatukonst


I dessa tider av askmoln, Det Allsmäktiga Naturvårdsverket som stoppar entreprenörer och en lokaltidning som bestämt sig för att försämra för nätläsarna så att jag snart säger upp prenumerationen på papperstidningen (jag vill inte ens ha tidningen på papper, men det är enda sättet att betala för sitt läsande???) kan jag och ni som läser min blogg behöva all uppmuntran som går att hitta.

Som tur är fick jag via Pusha se den här videon med alldeles fantastiskt härliga uppblåsta skulpturer gjorda av gamla plastpåsar eller säckar. Det behövs mycket sådant som motvikt ibland.

Kvinnors företagande

Jag blir alldeles paff när jag läser vad Thomas Gür skriver om kvinnors företagande i Svenska Dagbladet. Jag har gått i en illusion om att vi i Sverige har många kvinnor med eget företag. Jag trodde vi var bra på sånt.

Endast fyra procent av den kvinnliga arbetskraften i Sverige är företagare, medan motsvarande tal för den manliga arbetskraften är 10 procent. Av EU:s 25 medlemsländer är det bara i Malta och Danmark som andelen kvinnliga företagare är lägre (2006).

Vi ligger i botten i EU! Herregud.

År 2005 deklarerade 15 procent av de manliga företagarna i kategorin 35 år och äldre ett överskott av enskild näringsverksamhet som översteg 250000 kronor per år. Motsvarande andel bland de kvinnliga företagarna var 7 procent, alltså mindre än hälften. I absoluta tal var det fem gånger fler manliga än kvinnliga företagare som hade överskott på den nivån.

Cirka 40 procent av de kvinnliga företagarna hade ett överskott på mindre än 25000 kronor per år.

Det här har jag anat. Här och där uppfattar jag att kvinnor som har företag lutar sig på mannen som huvudinkomstkälla vilket inte är så särskilt jämställt. Jag ska inte sticka under stol med att vi har haft tuffa år då Roines inkomst som anställd varit vår ekonomis stomme – men vitsen är ju att jobba på att komma förbi det läget. Idag är vi två personer som försörjer oss enbart på vår firma.

För flera år sedan var jag i en grupp med kvinnor som hade egna företag. Vi skulle sätta upp mål för vår inkomst. Jag höll på att svimma när jag hörde en kvinna säga att det räckte om hon fick in 5000 per månad. Hon drev sitt företag bara för att överleva. Hon hade inga tankar om att kunna ha så höga inkomster från företaget att hon skulle kunna leva ett rikare liv. Hon hade ingen känsla för att de som köpte tjänster av henne var personer som hade minst 30 000 i månadslön, sannolikt mer. Den tjänst hon sålde hör ihop med folk som har goda inkomster. För mig är det som att frivilligt sälja sig som slav.

Om man tänker på det viset är det inte så konstigt om man bara får ett överskott på 25 000 kr per år.

Hur kommer vi att påverkas av askan?

Man ska väl inte måla fan på väggen, men när man lyssnar till vulkanexperterna låter det inte som att askan är någon dagsslända, utan något som kan fortsätta att störa ut flygtrafiken i månader och till och med kanske år?

Så här beskriver Henrik Littorin, omvärldsanalytiker på Swedavia (tidigare Luftfartsverket), effekterna i Sydsvenska Dagbladet:

  • Det första som händer är att Sverige får ett bortfall av besökare. Det beräknas kosta 50–60 miljoner kronor per dag.
  • I samma veva drabbas flygbolagen och flygplatserna av intäktsbortfall. De uteblivna flygresorna kostar SAS och andra bolag 40–50 miljoner kronor per dag.
  • På sikt drabbas Sveriges export- och importföretag av förluster. Värdet av den dagliga exporten och importen med flyg beräknas till en miljard kronor.
  • Att flygfrakten slås ut drabbar framför allt företag som bygger sin verksamhet på ett ständigt tillflöde av elektroniska komponenter från Asien och USA. Det slår hårt mot bilföretag, it-företag och medicinteknik.
  • Om krisen blir långvarig drabbas dessutom reseföretag, turistnäring och konferensanläggningar.

Visserligen är människan anpassningsbar. Kan man inte flyga får man ta tåget eller bil. Kanske kommer fler att använda möjligheten att videokonferera? Men vi kommer aldrig ifrån de tillfällen då vi faktiskt måste förflytta båda människor och saker till olika platser.

Vad innebär det här för Gotland? Vi har tillverkningsföretag här också. Kommer de att få problem med leverans av komponenter? Även om frakten kanske går med bil och färja sista biten, så kanske det finns med flygtransport någonstans i kedjan?
Om flyget står still har vår tidsmässiga närhet till omvärlden kraftigt försämrats. Den här sköna grejen med alla som pendlar mellan Gotland och fastlandet är inte lika skön utan flyg. Alla som har många affärsmöten på fastlandet och andra platser, hela deras sätt att arbeta påverkas kraftigt.
Om man lägger ihop siffrorna handlar det om att Sverige kan förlora mer än en miljard kronor varje dag som flyget står stilla. När vi just kämpat igenom kriser inom flera branscher, så kommer vulkanaskan och slår mot hela systemet.
Riktigt ruskiga grejor den där askan.

Den överraskande askan!

Dagens största överraskning är askan från vulkanutbrottet på Island. Vulkanutbrott är något de har på Island. Redan den 21 mars kom nyheten om att vulkanen Eyjafjallajökull hade fått ett utbrott. Helt efter vad man kan förvänta sig. Vulkaner gör sånt på Island.

Men idag visar det sig att askan från vulkanen stoppar flygtrafiken i flera länder, däribland Sverige. Detta är något som jag aldrig har hört talas om och jag har heller aldrig tänkt tanken. Jag har oftare tänkt tanken att det skulle landa ett ufo eller att vi skulle träffas av en stor meteorit och då är sånt sådant som jag ändå inte tar riktigt på allvar.

Alla som hade tänkt sig att ta flyget idag blev plötsligt tvungna att ta Islands vulkanaska på allvar. I kväll är Gotlandsbåten full av resenärer som fått ändra sina planer. Alla förväntningar om att fira födelsedagar i Paris, resa till väninnans bröllop i Luleå, åka på spelning till Åre eller delta på affärsmöte i Malmö – allt sådant har fått ställas in.

Mer än hundratusen drabbade bara i Sverige. En kraftig påminnelse om vår litenhet på jorden.