Efter den synnerligen jäktiga månaden oktober då allt snurrade på runt Upprop Rädda Kappelshamns Hamn, så är november en segare upplevelse. Okej, det var lite fart i förra veckan då vi var på Företagardagen, fast då hade Roine haft feber i fem dagar och var inte riktigt på hugget. Den här veckan har inte jag varit på hugget vilket kan ha berott på att jag nu uppenbarligen har ont i halsen efter flera dagars seg uppstart med något mysko i kroppen. Inbokad intervju har fått flyttas till nästa vecka av olika skäl. Uppdragen går med små steg framåt. Katten Silver tappade aptiten och drog sig undan och faktiskt verkade inte heller Katten Doris så intresserad av att äta. Idag verkar de dock ha fått fart på ätandet igen, som tur är.

Vädret är som en grå filt. Jag kollade väderprognosen på Aftonbladet och temperaturen kommer att skifta mellan 6 och 8 grader i mestadels mulet väder under den kommande veckan.

Jag dricker Gyllene Drakens te, grönt med ingefära och eucalyptus och hoppas att det ska skrämma bort det halsonda. (Sure…) Det hänger fem frusna äpplen tätt ihop på en gren utanför köksfönstret. De flesta löven har fallit. Jag ser några regndroppar på fönstret, lite vått och lite blåsigt. Detta är november.

Det känns som att det kommer att behövas mycket elektriskt pynt i trädgårdarna på den ensliga gotländska landsbygden för att få lite liv i tillvaron just nu.

Nu lämnar Stureplansgruppen skeppet, alltså Tott hotell och de säger att deras affärsmodell inte håller. Härvid uppstår förvirring. Vems affärsmodell menar de med deras? Stureplansgruppens, Tott hotells eller bostadsrättsföreningen eller alltihop?

Jag tror att det är Stureplansgruppens egen affärsmodell som inte håller och det baserar jag på att jag inte märkt av så värst mycket aktivitet från deras sida. Utan att ha den minsta insikt i hur de har jobbat har jag uppfattat det som att de främst riktat in sig på Stockholmsmarknaden och det fungerar säkert bra på sommaren, men de behöver fylla hotellet även under resten av året.

Om man jämför med Fabriken Furillen som är ett hypat designat hotell som syns i de tjusigaste tidningarna och tar emot de flashigaste gästerna, så har Fabriken ändå alltid haft en öppenhet och välkomnande famn för ALLA slags gäster. Folk har varit nyfikna, åkt dit för att titta, tagit en fika. Jag har aldrig varit på Tott hotell. Jag har varit på strandrestaurangen, men aldrig på hotellet. Det har funnits ett par tillfällen då det varit visning eller möte där, men då har inte jag kunnat medverka och i övrigt har jag aldrig känt att det varit okej att gå dit.

I somras kom vi till strandrestaurangen precis när den skulle stänga, men då rekommenderade de att vi kunde gå upp till hotellets restaurang. Gick vi dit? Nej, vi åkte till ett annat ställe. Det kändes inte bekvämt att gå in på hotellområdet och in på deras restaurang. Det handlar inte om att någon var otrevlig, utan det handlar om vårt intryck.

Jag tror att det är viktigt att folk känner sig välkomna och faktiskt går in på hotellet, därför att man sen sprider sin upplevelse vidare till andra som också vill få se hur hotellet ser ut och om maten är god där. Särskilt under de första åren tror jag att det här är viktigt, ju mer hotellgäster man får, desto svårare blir det att hinna med andra besökare.