Veckans onsdagsintervju – det är jag det!

Idag har jag medverkat i Gunnel Wallins program Onsdagsintervjun på Radio Gotland. Ni kan lyssna på det här.

På barrikaderna

I fredags kände jag mig lite trött. Det blev så mycket med allt ståhej runt Upprop Rädda Kappelshamns Hamn och jag har ju också andra saker att sköta. Då är det så väldigt skönt att det inte bara är jag, utan att vi faktiskt är fler som jobbar med att fixa det öppna mötet med politiker på tisdag 20/10 kl. 18.30 i Folkets Hus. Det är jag, Katarina, Stefan, Berra och Leif som jobbar mest med det här.

Glada tillrop har sedan mötet den 6/10 kommit både från kappelshamnsbor och flera som bor utanför Kappelshamn. Jag har en bok av Dr Phil. I den handlar ett av de första kapitlen om att antingen har man fattat, eller så har man inte. Ungefär så känns det när det gäller försäljningen av vår hamn. Väldigt många har inte tänkt efter, men när de tar sig tid att tänka efter och tar in aspekterna av vad det innebär för Gotland att vi säljer en del av infrastrukturen i ett läge då det precis blivit aktuellt att någon ska kunna driva konkurrerande färjetrafik, då hajar de till.
När sedan den aktuella köparen är Gotlandsbolaget som planerar att använda hamnen som ankringsplats så blir det ännu mera fel. Å ena sidan är det monopol-rederiet som är köpare och som genom sitt köp kan befästa sitt monopol. Å andra sidan kommer deras passiva verksamhet i hamnen mest tillföra smuts och buller till oss som bor här – om de inte har något häpnadsväckande ess i rockärmen, men någon sådan information har inte vi som bor här fått.
Om man vänder på steken och börjar fundera över vad en färja från Kappelshamn skulle betyda främst för norra Gotland, så börjar hjärnan genast spinna loss på bra tankar om affärer, kiosker, boende, caféer, restauranger och enklare transporter för alla som arrangerar aktiviteter på norra Gotland. Fler inkomstmöjligheter, fler arbetstillfällen.
Invändningarna handlar om att kommunen inte har råd att ha kvar hamnen. Det kostar för mycket och så krävs det investeringar. Om jag har rätt information så har hamnen kostat kommunen ca 4–500 000 kr per år. Fast ibland, som i år, har de väl fått in hamnavgifter när MS Gute legat där och de ligger på 20 000 kr i månaden, så en del pengar bör de ha fått in. De investeringar som måste göras för att hålla hamnen i skick uppgår till 20 miljoner sägs det, fast när man försöker kolla upp den siffran så handlar det inte om akuta åtgärder för 20 miljoner. Nä, det skulle till och med gå att driva färjetrafik här redan 2010 utan några jätteinvesteringar har jag hört från ett par olika källor. OCH om det skulle bli fråga om färjetrafik ligger hamnavgifter för en sommar på mellan 2 och 3 miljoner enligt vad jag har hört.
Hamnen säljs för knappt 1,2 miljoner. Jag förstår att kommunen motiverar det låga priset med att de härmed kommer billigt undan en ”kostnadsslukande” hamn. Men, om det är en hamn som istället hade kunnat generera intäkter – kan man verkligen gå med på ett så lågt pris då? Om hamnen säljs gäller det för all framtid.

Diskreta Silver


Katten Silver är så väldigt diskret och behändig. Han har lärt sig hur han ska klättra upp på en soffkudde och sedan lägga sig på min högra axel för att få gosa utan att störa min MacBook.

Idag skulle jag äta yoghurt, i soffan (ja ja, det är söndag, eller hur?) och då ville jag inte ha Silver mitt uppe i yoghurtskålen. Jag anvisade honom plats på sidan, längs mina ben istället. Fast, Silver ville ju gärna komma liiiite närmare ändå. Så då försöker han lite smidigt hitta en position då han liksom ligger där bredvid (så som jag har sagt till han att han ska), men samtidigt har han smugit sig upp längs mina ben med överkroppen, så att han kommer närmare yoghurtskålen. Bara som en säkerhetsbevakningsåtgärd.

— Post From My iPhone

Flera är på vår sida!

Det känns som att fler och fler börjar förstå vad som pågår här ute i Kappelshamn. Att det inte handlar om en nedgången hamn i en avlägsen by, utan om ett stycke infrastruktur som har betydelse för hela Gotland och om hur kommunen möter upp Rikstrafikens ändrade direktiv med att det öppna upp för konkurrens för färjetrafiken. Kommunen förstärker monopolsituationen.

Det är i sanning märkligt att vår hamn har legat här stillsamt utan färjetrafik i tjugo år och ”kostat pengar” och precis en vecka innan Rikstrafiken förändrar förutsättningarna för färjetrafiken, precis DÅ går hamnen ut till försäljning. Precis en vecka innan hamnen återtar sin position som en viktig del av infrastrukturen.

Kappelshamn har en skyddad vik, resvägen blir 15% kortare till Nynäshamn jämfört med att resa från Visby och för alla som reser till och från norra Gotland förkortas också resvägen på land.

Snacket om att hamnen kostar så mycket pengar och kräver så mycket investeringar, verkar efter vad jag ha hört, vara kraftigt överdrivet. Det finns inget akut upprustningsbehov.

Läs Channa Bankiers utmärkta insändare i Gotlands Allehanda!

Det här är inte en fråga om till vilket pris kommunen säljer hamnen utan om att det är principiellt fel att hamnen säljs. Kappelshamns hamn ska ägas av kommunen. Den är en del av vår infrastruktur.

Kampen i motvind

Jag, i sällskap med Roine och Alice, återvände till Gotland hösten 2000 efter att ha bott 20 år på fastlandet. Ganska snart började jag engagera mig i landsbygdsutveckling och då främst på norra Gotland. Det här har inneburit att jag under ett par år ingått i UNGs styrelse – tills jag i våras klev av pga tidsbrist. För närvarande är jag engagerad i Nordrets hamnar, en förstudie som syftar till att få fram en idé om hur vi kan få norra Gotlands 35 hamnar att samarbeta för att stärka sin attraktion och tillsammans producera bra information.

Mitt engagemang har inneburit att jag varit representant för norra arbetsgruppen i den centrala varumärkesgruppen, då vi arbetade med Varumärket Gotland. När det var slut har Stenströms tillsammans med OSS Reklambyrå och Bild och Reklam tagit fram brand book och logotype till Varumärket Gotland. Jag är också medlem i Tillväxt Gotland.

I alla sådana här sammanhang är folk ganska enade i synen på att vi ska kämpa för att bli 65 000 invånare på Gotland och det är självklart att en del av dessa nya gotlänningar inte kan bo i Visby, utan att vi så klart ska få hela Gotland att leva. Här på norra Gotland kom det stora slaget då KA3 lades ner och folk förtvivlade – men ur detta har det startats en fantastisk utveckling med bl.a. Gotland Ring, Furillen, Kustateljén, Bergmancenter och Bungenäs.

Men det är tröttsamt att se hur varje utvecklingssteg får kämpa så hårt. Det känns sällan som att vi på norra Gotland har stöd från kommunen, utan den utveckling som sker, sker tack vare folks envishet. Just nu är det Kappelshamns hamn. Det känns som att vår hamn i kommunalpolitikens värld ligger i yttermarkerna, någonstans långt borta där de inte behöver bry sig, vad är väl en liten by med 200 personer?

Nu råkar den här byn rymma en hamn som är en del av den gotländska infrastrukturen. Den hamnen som har bäst förutsättningar för konkurrerande färjetrafik som framför allt skulle gynna norra Gotland. Och den hamnen vill kommunen sälja. Alla gotlänningar borde engagera sig i den här försäljningen av ett stycke infrastruktur!

Mer information om Upprop Rädda Kappelshamns Hamn och länk till namninsamling!

Läs dagens artiklar:
Gotlands Allehanda, Gotlandsbolaget köper Kappelshamn blir ankringsplats för fartyg ur trafik
Gotlands Tidningar, ”Vi kämpar i motvind”
Gotlands Tidningar, Utveckla hamnen!
Gotlands Tidningar, Kasta inte planerna i sjön
Gotlands Allehanda, Hamn hamnade i andra händer