Utvecklingsproppar med evig makt?

Minns ni att jag skrev om Aktionen på Furillen i juli? Den följdes av fler möten då Ruteborna visade sitt stöd för Johans Hellström och hans arbete med att utveckla sin verksamhet på Furillen. Problemet är enskilda individer som gjort det till sin livsuppgift att överklaga hans bygglovsansökningar. Processen har nu pågått i fyra år och Johan orkar inte längre jobba i den här motvinden och har inte lust att lägga pengar på juridiska processer istället för att utveckla idéer. Nu har han varslat all sin personal.

Jag blir alldeles kall i magen. Fabriken Furillen har stort symbolvärde för utvecklingen på norra Gotland – ja HELA Gotland. Genom att Johan vågade, genom att han visade att man kan lägga ambitionsnivån högt, så har han säkert smittat fler med i alla fall små skvättar med entusiasm. Han har visat att man KAN starta hotell ute i obygden och göra det till en succé.

Ska alltihop falla på att enstaka individer med något som verkar vara nästintill paranoid maniskhet fortsätter att leta med mikroskop för att klura ut nya sätt att överklaga? Det här handlar inte längre om den enskildes rätt att överklaga, det här handlar om enskilda individer som helt tappat proportionerna i tillvaron.

Artikel i Gotlands Allehanda.
Artikel i Gotlands Tidningar.