Vad händer om man inte sköter sin gräsmatta?

Normalidén om en gräsmatta är att det ska växa gräs i den. Börjar det växa mossa eller maskrosor tar man bort det. När träden fäller frukt städar man bort frukten. Men vad händer om man inte gör det?

Vi gillar inte trädgårdsskötsel, alltså har det inte varit någon stor uppoffring att strunta i att ta bort fallfrukt. När man gör det så upptäcker man ganska snart att naturen är bra på att ta hand om frukt. Det kommer en massa fåglar och en hare som gillar frukten i vår trädgård. De fortsätter att äta på frukten så länge något hyfsat ätbart finns kvar. Resterna ruttnar, äts av insekter och kommer att bli ett med vegetationen den helt naturliga vägen. När sommaren kommer är det ingen som tänker på att vi inte plockade bort frukten i höstas, för den har trollat bort sig själv.

Nå, men mossan då? Det första jag lade märke till var att katterna gillade att göra sina behov där det växer mossa. Lätt att riva upp, lätt att täcka över med och vips får gräsmattan gödning. Precis det som rekommenderas för att få bukt med mossan. Det andra jag lagt märke till är att våra koltrastar gillar att borra ner näbbarna i marken där mossan växer. De går fram som miniatyr-jordfräsar och vänder upp och ner på mossan. Något år senare har nya växter letat sig dit.

Som ni vet har det blivit både varmare och torrare somrar på Gotland, vilket påverkat vår gräsmatta. Delar av den har blivit helt sönderbränd. Andra delar har under en tid mest sett ut som en jord-öken. Kanske borde vi ha bättrat på med gräsfrön och bevattning på hösten, men det har vi inte gjort.

Idag har jag gått runt i vår trädgård och myst i vår stora blomsteräng. Vi har så många sorters blommor! Okej, det finns några maskrosor, men det härliga är ju alla de andra blommorna! Tusenskönor, svalört, rödplister, pärlhyacint, luktviol, styvmorsviol, te-veronica, gullvivor, blåsippor, vitsippor, blå vitsippa, skatnäva, aftonstjärna, kornvallmo, vitklöver, rödklöver, hundkex, rölleka och mandelblomma. Plus en massa som jag glömt.

 

Många pratar om att det är viktigt för insekterna och särskilt bina att det finns blommor. Vår gräsmatta/blomsteräng är alltså helt perfekt för bina!

För två veckor sedan hittade jag också toppmurklor i trädgården.

Vid det här laget kan man se att vissa växter som trivs på torr mark har tagit över delar av vår gräsmatta, helt utan vår inblandning. Det har blivit som olika biotoper.

Och ja, vi klipper gräset, eller tar hjälp att klippa gräset så snart kommer mycket av blomsterprakten att vara borta, men det som växer här tycks ju gilla att bli klippt ibland, annars skulle det inte fortsätta att växa här.

Jag tycker det är så himla härligt med mångfalden i vår gräsmatta. Jag vill aldrig mer ha en vanlig trist gräsmatta med bara gräs.

Återta moralen i samhället

Enligt tesen att ett lyckligt samhälle är ett samhälle där alla känner sig rättvist behandlade, är det mycket som har gått snett i Sverige, vilket troligen är orsaken till varför en grupp drar sig mot det högerextremistiska – fast det är inte logiskt.

I ett rättvist Sverige betalar alla sin skatt. Det ingår i kontraktet man har med Sverige som svensk medborgare. Vill man inte betala skatt: flytta!

I ett rättvist Sverige berikar sig inte personer på inflytelserika poster i politiska partier och fackföreningar på medlemmarnas bekostnad. Vill du sno folk på pengar? Ja, då är följden att du kan få sitta i fängelse.

I ett rättvist Sverige är beslut från Försäkringskassan begripliga och respektfulla både mot den det berör och den berördes läkare. Vill du krossa sjuka människors liv? Sök hjälp, det är något allvarligt fel på dig.

I ett rättvist Sverige är beslut från Migrationsverket begripliga och respektfulla mot den det berör. Gillar du att utvisa folk till länder som det är farligt att vistas i, typ Afghanistan? Emigrera själv till Afghanistan och bevisa att det är kul och fridens liljor att bo där.

I ett rättvist Sverige hamnar ingen mittemellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så att man inte får pengar från någondera, eftersom man hos Försäkringskassan klassas som arbetsför och hos Arbetsförmedlingen klassas som sjuk. Gillar du att fatta beslut som orsakar att ekonomisk katastrof? Testa en vecka som hemlös så får du prova själv hur kul det kan bli.

I ett rättvist Sverige kan man dessutom lita på sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Jag tror inte att medelsvensken kräver några lyxbehandlingar, utan helt enkelt bara normal, schysst sjukvård, äldreomsorg och skola.

Hur svårt kan det vara? Varför är inte allt detta självklart?

Katterna Silver och Doris

Silver föddes i april 1997 och flyttade hem till oss ett år senare. Han valde mig och Alice när vi åkte till ett katthem i Växjö. När han kom hem till vår lägenhet började han spinna och han spann oavbrutet i ett dygn, nästan… Hösten 2000 flyttade han med oss till Gotland.

Doris föddes i Kappelshamn i augusti 2001 och flyttade hem till oss som liten kattunge. Hon kastade sig över maten till Silvers stora förvåning, så han hann inte riktigt med. Vi fick ge henne mat i ett annat rum till att börja med. Så länge Silver betraktade henne som kattunge lät han henne gå före, men en dag var hon tydligen vuxen i hans ögon och då släppte han aldrig mer fram henne till matskålen innan han var klar.

Silver var vår stilige butler som alltid höll koll på att människorna i huset trivdes och att allt var i ordning. Han gick från människa till människa och gav kärlek och omtanke, rensade bort saker som låg fel, letade rätt på saker när man behövde dem, rev mossa och lade i hög i trädgården och när han måste kräkas upp en förarglig hårboll rusade han mot dörren så att jag kunde släppa ut honom. Ja, en gång när han i oförstånd plockat in en mask och en snigel så att vi skällde på honom, då gick han ut och kom in med en påsklilja istället. En helt exemplarisk katt.

Doris var helt på kors och tvärs mot allting. Hon pratade konstigt, med inslag av häst- och hundljud. De första åren flög hon fram genom rummen i jakt på flugor och vi kallade henne Handbollskatten. Efter att ha satt i sig några hundra flugor så tröttnade hon på den dieten och såg aldrig mer åt en fluga. Hon rev ner saker. Hon kräktes upp sina hårbollar på platser som soffryggen eller i fönstret dolt bakom gardinen. När hon kastrerades och kom hem drogad vägrade hon att ligga bredvid mitt arbetsbord, där jag bäddat fint till henne. Istället släpade hon sig uppför trappan, in i Alice rum och hoppade (klättrade?) upp i hennes lagerhylla. Där skulle hon ligga. Jag ställde dit mat och vatten.

Under de första åren lekte Silver och Doris ofta. De dundrade fram på övervåningen så det lät som en elefanthjord. Ofta skuggboxades de, men knappt aldrig gjorde de varandra illa. De få gånger det hände var det av misstag. Då stannade de leken en stund, kollade in läget och sen var de igång igen.

Silver dog i december för snart fyra år sedan. Därmed fick Doris mer utrymme i huset. Hon började snacka mer. Satt gärna med när vi åt lunch och tjattrade på. Hon blev mer tillgiven och lade sig till med vanan att jag skulle lyfta upp henne så att hon kunde kloa fast tassarna runt min axel och dutta med munnen mot min axel. Min morgonrock fick en brun fläck av duttandet. Hon klängde sig fast som en liten apa.

Silver fick något neurologiskt fel på slutet. Han klarade ibland inte att hoppa upp i soffan så där elegant, utan slant lite. Den sista veckan gjorde det ont så att han gnällde när han spann, vilket var ett elände. Han ville ligga nära mig, men fattade att han måste ligga en bit ifrån, för annars började han spinna. Sista dagen var hans bakben ganska stela, men han ville gå ut. En stund senare öppnade jag dörren och fick se att han låg på marken utan att kunna resa sig. Från det läget blev det akut värre och vi åkte till veterinären i Roma där han avlivades.

Doris, hon blev så sakteliga sämre. Hennes förändring smög sig på så att jag glömde hur hon var när hon var frisk. Sista året har det varit ett elände att försöka hitta någon mat som hon gillade. Ibland fick hon mask och blev väldigt svag och dålig av det, men brukade då kvickna till kvickt när hon fick maskmedel. Men de sista dagarna hjälpte inget. Igår verkade det som att hon var något bättre då hon kunde dricka vätskeersättning från en skål, istället för att jag måste spruta in det. Men idag var hon sämre. Trots att hon var så klen fortsatte hon att vara envis, hon ville gå ut. Jag fick sätta på henne kopplet och gå ut med henne två gånger. På eftermiddagen hade vi tid hos veterinären. Hon tyckte som vi att det var dags att avsluta Doris liv.

Silver blev 16,5 år, Doris 17 år. De hade det bra här hos oss i Kappelshamn. Nu är det inga katter i huset. Så konstigt. Det blir tomt. Jag hoppas att de träffats någonstans i en katthimmel.

De mest lönsamma företagen i landet finns på Gotland!

LRF Konsult har skickat ut en rapport där de berättar att företagen i Södermanland och på Gotland är de mest lönsamma i landet. Här ligger lönsamheten på 25,4 procent, medan de i Stockholm kämpar med en lönsamhet på bara 10 procent.

Vad beror det på? Jo till stor del handlar det om att de fasta kostnaderna är lägre här… personal, bilar och lokaler. Men det handlar också om att konkurrensen är större i Stockholm, varför de piskas att ta ut lite för låga priser.

Jag funderar vidare på det här. Det finns ju fler fördelar med Gotland. Här kan man bo och driva företag med hög livskvalitet, antingen inne i mysiga Visby eller på landet nära naturen. Oavsett vilket man väljer har man så gott som överallt tillgång till fiber – vi är fibertätast i landet!

Vem är mest bortskämd?

Ibland kan jag tycka att de som driver företag i stora städer kan bli lite bortskämda på det viset att de har så stor marknad så nära. De behöver inte tänka längre än till stadsgränsen lika ofta som vi på Gotland måste tänka utanför Gotland. Så gott som varje gotländskt företag som vill öka sin försäljning kommer att ställa sig frågan om de kan sälja till fastlandet, Norden, Europa eller kanske hela världen? Vi är kanske lite mer sårbara här på ön, så att vi behöver sätta ner ett par ben också på andra marknader.

Men, vi på Gotland är bortskämda på så många andra sätt. När jag kör bilen in till stan på hösten så är vägen ganska tom på bilar, jag hinner tänka, vara konstruktiv och titta på naturen. När jag behöver uträtta ärenden så löser jag det mesta (typ apotek och handla mat) på max en halvtimme, troligen kortare tid. Något som brukade vara nackdelar var utbudet av affärer och kultur, men idag kan vi ju handla det mesta på internet och då kommer det ofta hemkört hela vägen hem och om inte så får vi hämta paketet på COOP i Lärbro, vad gäller kultur finns det ju dels ett lokalt utbud och dels ett stort utbud av tv-kanaler, digital bio i Slite där de både har premiärer och direktsänd opera. På sommaren, ja då är det ju på Gotland som de häftiga och coola konserterna är. Skulle vi sakna något tar det en halvtimme att flyga till Stockholm.

En annan sak som brukade vara en nackdel med Gotland är arbetslösheten, men i år har vi lägst arbetslöshet i landet, så även där ligger vi bra till.

Den svårighet som kvarstår för den som vill flytta hit är att skaffa bostad. Vi har brist på hyresbostäder framför allt, men jag tror att det också ser en ljusning. Jag fick höra att Gotland är den kommun i landet som ökat sitt bostadsbyggande mest!

Vad är bäst för kreativa processer?

Sen har vi ju den där Richard Florida som tutade i alla samhällsplanerare att städer var kreativa magneter som drog till sig just kreativa människor och att det därför var just i städer som den mesta utvecklingen skulle ske – faaast nu har han ångrat sig. Så klart!

Det bor en himla massa kreativa människor på Gotland, dessutom kommer många hit för att vara kreativa i perioder. Jag tror att Gotland som plats ger mer utrymme för kreativitet än storstadstress. Därmed inte sagt att Stockholm inte är en bra mötesplats för kreativa, men min tro är att det behövs olika platser för olika stadier av kreativitet, olika grupperingar och olika processer. Det finns ingen ”one size fits all” när det gäller kreativitet.

Fibertätast i landet!

Nu när så gott som hela Gotland har fiber, har det blivit ännu enklare att arbeta på distans eller att driva företag från ”varsomhelst på Gotland”. Det vi pratade om på 90-talet när internet kom, har nu större chans att bli verklighet, vårt användande av datorer och internet har mognat, plus att det blivit så mycket enklare att dela information via molntjänster. Dessutom har vi fått sociala medier som gör att vi kan fortsätta att hålla kontakt med våra nätverk oavsett var vi befinner oss – under förutsättning att det finns internet där.

Så, kan någon förklara varför inte alla flyttar hit? :-)

Hurra! En ny webbplats för alla mina bloggar!

Just nu är jag både trött och glad. Äntligen har det blivit av att flytta mina bloggar från Blogger. Jag är ju tydligen så pass galen att jag har startat fyra bloggar sedan 2005. Jisses. Och nu har vi flyttat hit allihop. Jisses, jisses…

En sak som jag kollade in var länkar till andras bloggar. Det var nästan lite sorgligt. Det var nämligen så många bloggar som har somnat in, gett upp eller helt försvunnit. Troligen drabbades de av Facebook. Det är lite synd, för det finns ju fortfarande mycket som det är viktigt att skriva om och intressant att få läsa om.

Jag hoppas att det är så att bloggar håller på att gå in i en ny tid. Somligt skriver vi på Facebook eller i andra sociala medier, men det är fortfarande somligt som gör sig bäst i bloggform.