Idag påverkas vi alla av pratet om klimatförändringar och vår selektiva perception gör att vi ser tecken på klimatförändring överallt.

Sedan jag var liten tycker jag att framför allt mina föräldrar varit mycket måna om att uppmärksamma tecken på att klimatet är varmare på Gotland än i övriga Sverige (läs från Stockholm och norrut). Min pappa gillade inte snö och skrockade nöjt varje gång det blev en grön jul, vilket var ofta. Jag minns att vi hade en gul ros som brukade få för sig att blomma till jul och inne i Visby innerstad brukade man också se enstaka rosor när man julhandlade. Men på den här tiden var de här rosorna en positiv sak, något man skröt om.

Idag har det blivit en sport att hitta de här blommorna som slagit ut på fel årstid. Jag har sett en bild på en liten tussilago som vågat sig fram och jag tror att Magnoliaträdet i Botaniska trädgården har knoppar som vill spricka. Idag är de här rapporterna ödestyngda, men jag vet att i alla fall somliga blommor blommade mitt i vintern även när jag var liten.

Något jag däremot inte minns alls från min barndom är de här äckliga små fruktflugorna! Första gången jag lade märke till att fruktflugor fanns var när jag flyttat till Växjö hösten 1988. Sedan den hösten har jag sett fruktflugor överallt och hör hur människor klagar och uttrycker avsky. Var höll fruktflugorna hus innan 1988? Den här milda hösten verkar vi aldrig bli av med fruktflugorna heller! Jag tror mer på fruktflugor som indikator för temperaturhöjning än alla de här blommorna.