Jag vågar knappt skriva att jag börjat träna qigong igen, för det är inget roligt när jag sedan tappar rutinen igen. Precis som jag skrev innan är övergångsålder med bl.a. ryggvärk ett problem när jag tränar qigong. Det är inte så enkelt som att ryggvärken blir bättre bara för att jag tränar… Om jag hade tid att träna flera gånger om dagen kanske jag kunde komma så långt att just ryggvärken påverkades, men det är en bit dit.

Det är skillnad på ryggvärk och ryggvärk. Vanlig ryggvärk, sådan som man primärt får därför att man misskött eller överbelastat sin rygg, den värken kan man stretcha och träna och fixa med. Men den här värken är mer som det ömma jag kan känna i äggstockarna i vissa faser i menscykeln och den typen av värk tränar man inte bort på det sättet. Däremot gör överbelastning uppepå den värken att det blir ännu värre…

Jag är helt övertygad om att det som ska till för att få ordning på den här ryggvärken har med hormonbalans att göra och om jag tränar qigong så pass att hormonerna kommer i ordning, så tror jag att jag skulle kunna bli bättre. Men, det är alltså svårt att tvinga mig att träna just när ryggen är som värst eller, för den delen, när migränen är som värst.

Trots detta gör jag ett försök att träna qigong igen. Jag vet att träningen alltid har bra effekter och den snabbaste effekten är att jag blir piggare, en annan effekt som jag hoppas på är att få bort pollenallergin, eftersom jag lyckats med det 1997.

Håll tummarna för mig!

Det finns speciella rörelser för den som vill gå ner i vikt med qigong men jag har ingen personlig erfarenhet av hur det fungerar. Däremot sa mina qigong-instruktörer att vikten skulle normaliseras med den träning jag lärt mig. Det innebär inte att man blir pinnsmal, men att man får en ”hälsosam” vikt. (Omvänt betyder det att underviktiga personer kan räkna med att lägga på sig ett par kilo om de tränar qigong.)

Men, hur går det till?

Jag tror att de flesta som tränar qigong märker ganska snabbt att magen kommer i ordning, arbetar mer regelbundet och att den blir lite plattare. Jag tror att tarmen rensar ur bättre och att man får mindre gaser. (Även om det inte låter så trevligt att skriva om). Det gör att man får en upplevelse av att man blir lite smalare – byxorna sitter lite lösare.

Något annat som händer är att blodsockersvängningarna planar ut lite. Det här är alltså en så pass kraftfull effekt att mina instruktörer upplyste om att det kunde få konsekvenser för diabetiker – de måste vara observanta för att kunna justera sin insulin-medicinering. Jag märker idag att jag varit mindre hungrig eller ”sugen på något litet” på eftermiddagen.

Sen påstås det att qigong också påverkar förbränningen i kroppen, detta kan jag svårligen bevisa och vet inte heller hur det ”känns” ifall det är så. Men är det så, har det förstås också med viktminskning att göra.

Därtill kommer effekten av att man blir piggare, det betyder förstås att man blir sugen på mer fysisk aktivitet.

Så, sammantaget är det inga konstigheter och inget magiskt. Tränar man qigong regelbundet kommer kroppen att påverkas – det vore mer konstigt om den inte gjorde det.