När man pratar fotografering så är standardåsikten att man är mer professionell om man sparar bilderna som RAW-format än som jpg-format. Bilder som lagras i RAW består av all oprocessad bildinformation. Bilder som lagras i jpg har dragit nytta av kamerans inbyggda funktioner för att justera till exempel vitbalans. Jpg-bilder är därför mer färdiga när man tittar på dem. RAW-bilder går inte att använda utan att man först tar över dem i ett bildbehandlingsprogram där man manuellt utför det jobb som annars hade gjorts i kameran.

Om man tar in en jpg-bild i ett bildbehandlingsprogram kan man också justera bilden, men då är utgångsläget att man fortsätter att justera på det jobb som kameran redan gjort. Man behöver alltså inte göra allt jobb från start.

RAW-filer tar enormt mycket plats. Jpg-bilder tar lite plats. Kvalitetsmässigt är det inte så värst mycket som skiljer i slutresultat, om ens något.

Ken Rockwell har en hemsida där han jämför RAW och jpg. Jag jublar när jag läser vad han skriver. Han är så kunnig.

Cameras all start with raw data and convert this data to JPG images with hardware in the camera. They then throw away the raw data since it’s no longer needed.

Saving this raw data is exactly like people who save twenty years of newspapers in piles around their house. They know they might need the information sometime, but it sure gets in the way! Other people think they are crazy.