Rockringspaus – och sen då?

I slutet av mars reste jag till Florens. När jag kom hem blev jag förkyld och sen har jag haft massor att göra. Där någonstans tappade jag rockringsrutinen, men så lyckades jag komma igång igen.

Eftersom det var så många varningar om att man måste ta det långsamt när man börjar att träna med sin rockring och bara köra 2 minuter om dagen den första veckan för att sedan öka på lite i taget och eftersom jag märkte att det verkligen gjorde ont och jag fick små blåmärken, så var jag fundersam över hur det skulle fungera att återuppta träningen.

Jag började med 3 minuter och direkt kändes det i de övre magmusklerna! Jag försökte därför hålla mig på 3 minuter i flera dagar, men sen har jag ökat på och då började det kännas ända ner i benmusklerna, fast som en stumhet. Sådant som jag kan stretcha bort.

Men, det har inte varit svårt alls att återuppta träningen! Lite ont i magmusklerna de två första dagarna, sedan inget. Och inga blåmärken alls? Det fattar jag inte riktigt. Varför fick jag små blåmärken i början, men inte nu?

I alla fall. Det är enkelt att komma igång efter ett uppehåll. Jag ökade på träningsdosen i snabbare takt än när jag började med rockring och det har fungerat bra!

Här kommer en videosnutt för den som vill kolla in hur man gör med sina armar när man tränar med rockring:

Rockringen känns i musklerna!

Nästan häpet märker jag nu att det känns i olika muskler när jag tränar med min rockring – trots att jag fortfarande ligger på bara 12-15 minuter per dag. Nytt är att det känns i vader och lår. Nu måste jag stretcha för att inte bli stel och öm i benen.

Vad har jag ändrat i träningen? Nästan inget. Det första man måste lära sig är ju att helt enkelt få rockringen att snurra – och det är en utmaning i sig. Nu har jag ganska bra koll på det och då börjar jag få lust att testa lite mer, men det är verkligen inte mycket jag klarar att göra.

Att sträcka upp armarna och fortsätt rocka är bara det lite knepigt. Men nu kan jag det. Att väga över på ena benet och sedan väga över på det andra är ungefär ”ingenting” om ni skulle kolla in mig. Ändå kräver det en hel del koncentration för att jag ska klara det. Idag har jag dessutom testat att kliva fram med ena benet och sen växla till nästa. Igen, det ser inte mycket ut för världen, men det är svårt!

Och vad mer: varje nytt sätt innebär alltid att jag använder musklerna lite annorlunda. Fast det är så ynkapynka små variationer.

Idag blev jag dessutom rejält trött – mitt utgångsläge är ju mycket risigt vad gäller kondition och träning, så varje grej jag faktiskt gör är ett steg åt rätt håll. Jag ska hålla mig på 15-minuters nivån ett tag till så att jag blir bättre på de här variationerna och så att jag inte längre blir trött. Sen ökar jag!

Åh så kul det här är! Jag har dock en bit kvar innan jag klarar sådant som tjejen gör på filmen nedan…